Vad är huvudmeningen/vad handlar texten om?
Med teknik, t.ex. mobiler, skapar man en "gaming(spel)-miljö" som uppmuntrar användaren till en mer medveten energikonsumtion genom att kombinera tekniken med miljöpsykologi och feedback.
Vill lyfta fram vikten av miljöpsykologi för att förbättra feedbacken. De menar att man inte ska överösa användaren med information mm. De inriktar sig på just energi, hur man kan minska energikonsumtionen. Tar upp forskning om feedback. Ex: att det är bättre att ge feedback på ett specifikt beteende snarare än att ge generell feedback.
I stor del av artikeln så beskriver de hur deras produkt fungerar och varför den är bra. Vilket inte alls är intressant för oss. De inriktar sig på energispararsystem, men jag antar att man kan generalisera det de skriver en aning att gälla allmänt för "miljösparartänk"... eller?
Hur är detta relevant för vårt arbete?
Tyvärr känns denna artikel inte heller speciellt relevant för oss. Visst att de kort tar upp framgångsrik feedback men det mesta handlar om detaljer, sensorer osv hur ska man kunna mäta energi.
Visar inlägg med etikett Mindre relevant. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Mindre relevant. Visa alla inlägg
söndag 16 februari 2014
Reflecting human behavior to motivate desirable lifestyle - Nakajima, Tatsuo Lehdonvirta, Vili Tokunaga, Eiji Kimura, Hiroaki
Vad är huvudmeningen/vad handlar texten om?
Datorsystem som ger feedback tillbaka till användaren, feedback som gäller användarens livsstil (mat, hälsa, miljö) och som ska fungera som motivation till användaren att förändra sina vanor.
Tar upp nackdelar som existerar inom dessa olika typer av system, exempel på system är spel "serious games", nackdelarna kan vara: felaktig informationsinmatning från användaren, bördor som läggs på användaren samt brist på effektiv feedback.
Diskuterar ett system som kallas Ambient lifestyle feedback system, och menar att det systemet inte har dessa nackdelar som räknades upp innan.
I artikeln presenteras detta Ambient lifestyle feednack system-koncept, och diskuterar teori bakom effektiv feedback-design utifrån beteende-psykologi och små användarstudier.
Hur är detta relevant för vårt arbete?
I artikeln diskuteras olika feedback-system vilket jag tror att vi eventuellt kan ha som inspiration och bakgrund till när vi ska lägga upp vår feedback till undersökningen. Men artikeln är överlag mer teknisk än vad som är intressant för oss, det är inte så mycket beteendevetenskap utan mer de tekniska lösningarna för hur feedbacken ska göras så effektiv som möjligt.
Datorsystem som ger feedback tillbaka till användaren, feedback som gäller användarens livsstil (mat, hälsa, miljö) och som ska fungera som motivation till användaren att förändra sina vanor.
Tar upp nackdelar som existerar inom dessa olika typer av system, exempel på system är spel "serious games", nackdelarna kan vara: felaktig informationsinmatning från användaren, bördor som läggs på användaren samt brist på effektiv feedback.
Diskuterar ett system som kallas Ambient lifestyle feedback system, och menar att det systemet inte har dessa nackdelar som räknades upp innan.
I artikeln presenteras detta Ambient lifestyle feednack system-koncept, och diskuterar teori bakom effektiv feedback-design utifrån beteende-psykologi och små användarstudier.
Hur är detta relevant för vårt arbete?
I artikeln diskuteras olika feedback-system vilket jag tror att vi eventuellt kan ha som inspiration och bakgrund till när vi ska lägga upp vår feedback till undersökningen. Men artikeln är överlag mer teknisk än vad som är intressant för oss, det är inte så mycket beteendevetenskap utan mer de tekniska lösningarna för hur feedbacken ska göras så effektiv som möjligt.
Motivational complexity of green consumerism - J. Moisander
Vad är huvudmeningen/vad handlar texten om?
Vill ge insikt om utmaningarna som miljömedvetna konsumenter möter på marknaden idag, samt illustrera de begränsade möjligheterna att utforma/rama in miljöpolitiska åtgärder i form av individuell motivation och moraliskt ansvarsfulla beslut...
Argumenterar för att "green consumerism" som livsstil/livsprojekt är ett för stort ansvar för den enskilda konsumenten att bära. Inom miljöpolitiken är det ett begränsat fokus på enskilda konsumenter och det måste därför problematiseras. Författaren vill skapa en diskussion om den enskilda konsumentens roll och ansvar som individuell beslutstagare i samhällets strävan efter hållbar utveckling, hon menar att fokus bör skifta från den enskilda konsumentens insats till mer kollektiva former av sociala insatser.
Alltså, "de svenska hushållen står för en fjärdedel av alla utsläpp, eftersom de äter kött, duschar för länge osv" därför måste den enskilda konsumenten skärpa sig och äta mindre kött, och dra ner på värmen hemma och fylla diskmaskinen osv.. Moiander menar att fokus borde skiftas till: "men vilka står för de tre fjärdedelarna då? Och tar de sitt ansvar?"
Använder modell för att illustrera motivation. Diskuterar handlingar/handlande ur samma perspektiv som Foggs modell. Pratar mycket om olika beteenden hos gröna konsumenter, att miljömedvetenhet uttrycks olika hos olika individer.
Slutsats: Att som enskild konsument behöva bära hela ansvaret för miljön är alldeles för tungt.
Hur är detta relevant för vårt arbete?
Känns inte så relevant för vårt arbete...
Största delen av analysen handlar om hur man beter sig som grön konsument, vilka val man tar och varför, vad man bör tänka på, ansvar... Vilket leder till slutsatsen: "Oj, det är så sjukt mycket man ska tänka på för att vara en grön konsument att det är omöjligt att jag kommer palla det..."
Vill ge insikt om utmaningarna som miljömedvetna konsumenter möter på marknaden idag, samt illustrera de begränsade möjligheterna att utforma/rama in miljöpolitiska åtgärder i form av individuell motivation och moraliskt ansvarsfulla beslut...
Argumenterar för att "green consumerism" som livsstil/livsprojekt är ett för stort ansvar för den enskilda konsumenten att bära. Inom miljöpolitiken är det ett begränsat fokus på enskilda konsumenter och det måste därför problematiseras. Författaren vill skapa en diskussion om den enskilda konsumentens roll och ansvar som individuell beslutstagare i samhällets strävan efter hållbar utveckling, hon menar att fokus bör skifta från den enskilda konsumentens insats till mer kollektiva former av sociala insatser.
Alltså, "de svenska hushållen står för en fjärdedel av alla utsläpp, eftersom de äter kött, duschar för länge osv" därför måste den enskilda konsumenten skärpa sig och äta mindre kött, och dra ner på värmen hemma och fylla diskmaskinen osv.. Moiander menar att fokus borde skiftas till: "men vilka står för de tre fjärdedelarna då? Och tar de sitt ansvar?"
Använder modell för att illustrera motivation. Diskuterar handlingar/handlande ur samma perspektiv som Foggs modell. Pratar mycket om olika beteenden hos gröna konsumenter, att miljömedvetenhet uttrycks olika hos olika individer.
Slutsats: Att som enskild konsument behöva bära hela ansvaret för miljön är alldeles för tungt.
Hur är detta relevant för vårt arbete?
Känns inte så relevant för vårt arbete...
Största delen av analysen handlar om hur man beter sig som grön konsument, vilka val man tar och varför, vad man bör tänka på, ansvar... Vilket leder till slutsatsen: "Oj, det är så sjukt mycket man ska tänka på för att vara en grön konsument att det är omöjligt att jag kommer palla det..."
tisdag 11 februari 2014
Personality and environmental concern - Jacob B. Hirsch
Vad är huvudmeningen/vad handlar texten om?
Artikeln studerar relationen mellan personliga egenskaper och hänsyn till miljön bland 2690 vuxna tyskar.
Tar upp "Big Five"-taxonomi (fem personlighetsdrag): Extraversion, Agreeableness, Conscientiousness, Neuroticism och Openness to experience. Artikeln kommer fram till hur dessa egenskaper är fördelade hos människor och hur det resulterar i olika "miljömedvetenhetsnivåer/attityder".
Hur är detta relevant för vårt arbete?
Detta är inte alls relevant för vårt arbete. Vi är inte ute efter att analysera vår studies deltagares personligheter i förhållande till deras miljömedvetenhet/attityd. Det finns ingenting i denna (superkorta) studie som vi kan använda oss av.
The relationship between environmental activism, pro-environmental behaviorand social identity - Joanne Dono, Janine Webb, Ben Richardson
Abstract:
Precis som rubriken säger undersöker denna artikel relationen mellan miljöaktivism, miljövänligt beteende samt social identitet genom en undersökning bland 131 studenter i ett universitet i Australien.
Vad är huvudmeningen/vad handlar texten om?
Studiens syfte är att undersöka i vilken utsträckning som miljöaktivism och miljövänligt beteende är relaterat samt i vilken utsträckning som miljöaktivism och miljövänligt beteende är förknippade med social identitet.
Denna artikel är enligt Julia INTE alls relevant för vår uppsats.
Precis som rubriken säger undersöker denna artikel relationen mellan miljöaktivism, miljövänligt beteende samt social identitet genom en undersökning bland 131 studenter i ett universitet i Australien.
Vad är huvudmeningen/vad handlar texten om?
Studiens syfte är att undersöka i vilken utsträckning som miljöaktivism och miljövänligt beteende är relaterat samt i vilken utsträckning som miljöaktivism och miljövänligt beteende är förknippade med social identitet.
Denna artikel är enligt Julia INTE alls relevant för vår uppsats.
tisdag 28 januari 2014
Mall
Rubrik - Titel på litteratur
Författare
Vad är huvudmeningen/vad handlar texten om?
Vilka är de främsta argumenten?
Vad stödjer sig dessa på?
Hur är detta relevant för vårt arbete?
Kan något användas till vår frågeställning?
Egna tankar/idéer/inspiration
Författare
Vad är huvudmeningen/vad handlar texten om?
Vilka är de främsta argumenten?
Vad stödjer sig dessa på?
Hur är detta relevant för vårt arbete?
Kan något användas till vår frågeställning?
Egna tankar/idéer/inspiration
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)