torsdag 3 april 2014
torsdag 13 mars 2014
Metod
Vi fortsätter att jobba på.
Studien har dragit igång på riktigt nu och imorgon har vi handlingsmöte om vårt utkast till metod som finns här.
Sofia och Julia
Studien har dragit igång på riktigt nu och imorgon har vi handlingsmöte om vårt utkast till metod som finns här.
Sofia och Julia
fredag 7 mars 2014
Möte med Björn + handledningsmöte 7/3
- Vi valde att slopa den yttre motivationen med biobiljett då det inför ytterligare en osäkerhet i resultatet. Istället kommer vi att lotta ut biobiljetter bland dem som ställer upp i fokusgruppen.
- Var noga med att vara tydliga med hur länge prointare ska använda Lift för att få proint-poäng. Att få proint poäng är en starkt extrinsic motivation. 2-4 dagars användnings krävs för proint poäng, detta för att man ska komma in i användningen utav Lift. Efter det så kräver vi inget mer av deltagarna. Då försvinner det externa kravet att använda Lift och användingen beror på intresse istället. Det blir även ett tydligare utslag kring om coachningen påverkar studiedeltagarna eller ej.
- Intressant för resultatet kan vara att jämföra proint-studenter med övriga studiedeltagare. De har antagligen olika anledningar till varför det är med i undersökningen.
- Alla kex ska även jämföras mot kexexamensmål. Då en del är forskningsetiska principer så kommer vi bara nämna att vi diskuterat jämförelse av studiedeltagare samt vintips (alkohol). Detta ligger antagligen under diskussionen eller ev. i metod-delen.
- Ska även göra om B.J. Foggs bilder till våra egna så vi slipper problemet med copy.
- Vi kom även fram till att vi ska ha minst 2 fokusgrupper då diskussionerna i fokusgrupperna lätt drar åt olika håll beroende på vilka individer som är med. 5-8 personer är lagom, 1-1.5 timmar är lagom, se länk på social.
- På handledningsmötet fick vi väldigt bra feedback på vår teoridel, vi kommer inte behöva redigera så mycket i nuläget. Vi diskuterade vårt coachnigsupplägg men kom inte fram till så mycket mer än vi redan bestämt.
tisdag 4 mars 2014
Utkast till teori
Just nu har vi precis skrivit klart vårt utkast till teoridelen.
Utöver det så väntar vi på att få tag i proint studenter till vår undersökning. Dock så är det så tajt med tid att om vi inte fått några på torsdag så kommer vi att dra igång undersökningen på de andra och köra två grupper parallellt.
Utöver det så finns här det senaste utkastet på inledningen.
Sofia och Julia
Utöver det så väntar vi på att få tag i proint studenter till vår undersökning. Dock så är det så tajt med tid att om vi inte fått några på torsdag så kommer vi att dra igång undersökningen på de andra och köra två grupper parallellt.
Utöver det så finns här det senaste utkastet på inledningen.
Sofia och Julia
tisdag 25 februari 2014
Utkast till inledning
Här är vårt utkast till inledning: länk
Utöver det så skickade vi ut vår inledande enkät igår till de deltagare vi fått in via sociala medier och bekanta.
Vi ska nu inleda vårt utkast till teoridelen samt färdigställa instruktioner till undersökningsdeltagarna.
Sofia och Julia
Utöver det så skickade vi ut vår inledande enkät igår till de deltagare vi fått in via sociala medier och bekanta.
Vi ska nu inleda vårt utkast till teoridelen samt färdigställa instruktioner till undersökningsdeltagarna.
Sofia och Julia
torsdag 20 februari 2014
Inledande Enkät och mail
Vi har senaste veckan funderat över upplägget lite och kommit fram till att vi inte kommer att dela upp vår undersökningsgrupp i "miljövänliga"/"icke miljövänliga", då vi insett att vi kommer få problem med att definiera en "miljövänlig" person. Därför har vi nu gjort om vår inledande enkät så att den passar nya upplägget bättre. Vår plan är att testa enkäten i helgen för att finna eventuella svagheter för att sedan kunna dela ut den i början av nästa vecka. Vi lyckade ej lägga upp enkäten så att man kan kommentera den, men här är länken till den:
https://docs.google.com/forms/d/1kYArqql77AENmxU1QMZTBv0FPMauvcHAFyGpwsdrsCs/viewform
Vi har även skrivit ihop ett välkomstmail till deltagarna: https://docs.google.com/document/d/1qU6gK42eqw-iJv80iuPl6boZkS4x5xUNwrtIMfOBiTE/edit?usp=sharing
Vi planerar att skicka ut det på måndag till de personer (16 stycken) som vi hittills har fått tag i. Vi inväntar sedan pro-int studenter.
Vi har också bestämt oss för att minska studietiden då deltagarna använder Lift från tre veckor till två veckor pga vår tidsbegränsning.
Vi har även insett att tre uppgifter är lite mycket för våra deltagare i studien. Vi tror att vi kan uppnå ett bättre resultat och mer kontinuerlig användning av Lift om studien inte känns så betungande.
Därför har vi valt att ta bort det "svåraste" uppdraget att välja bort palmolja.
Denna vecka har vi fokuserat på att djupläsa den litteratur som vi har funnit vara mest relevant för vårt arbete. Det har varit mycket givande och vi känner att vi fått bra kött på benen inför teoridelen. Nu sammanställer vi ett dokument med instruktioner om hur Lift ska användas som ska skickas till alla studiedeltagarna (förhoppningsvis nästa vecka!). Vi vill få igång undersökningen så snart som möjligt.
Vi har även skrivit ihop ett välkomstmail till deltagarna: https://docs.google.com/document/d/1qU6gK42eqw-iJv80iuPl6boZkS4x5xUNwrtIMfOBiTE/edit?usp=sharing
Vi planerar att skicka ut det på måndag till de personer (16 stycken) som vi hittills har fått tag i. Vi inväntar sedan pro-int studenter.
Vi har också bestämt oss för att minska studietiden då deltagarna använder Lift från tre veckor till två veckor pga vår tidsbegränsning.
Vi har även insett att tre uppgifter är lite mycket för våra deltagare i studien. Vi tror att vi kan uppnå ett bättre resultat och mer kontinuerlig användning av Lift om studien inte känns så betungande.
Därför har vi valt att ta bort det "svåraste" uppdraget att välja bort palmolja.
Denna vecka har vi fokuserat på att djupläsa den litteratur som vi har funnit vara mest relevant för vårt arbete. Det har varit mycket givande och vi känner att vi fått bra kött på benen inför teoridelen. Nu sammanställer vi ett dokument med instruktioner om hur Lift ska användas som ska skickas till alla studiedeltagarna (förhoppningsvis nästa vecka!). Vi vill få igång undersökningen så snart som möjligt.
onsdag 19 februari 2014
Reviderat utkast på specifikation
19-02-14
- Efter handledning och feedback reviderade vi vår specifikation och lämnade in följande till examinator. Se kommenterbar länk.
- Efter handledning och feedback reviderade vi vår specifikation och lämnade in följande till examinator. Se kommenterbar länk.
söndag 16 februari 2014
Designing for Behavior Change: Applying Psychology and Behavioural Economics - Wendel, Stephen
Det här är en hel bok!
Vad är huvudmeningen/vad handlar texten om?
Hur man ska designa produkter för att ändra människors beteenden. Boken handlar även om psykologin bakom att ändra ett beteende eller att byta en vana.
Förord av Fogg:
Boken tar upp 15 sätt som ett beteende kan ändras på. s.k. Behaviour Grind. Den tar även upp Behaviour model: Motivation, ability and trigger.
Författaren till boken har även skapar ett nytt sätt att skapa nya vanor, s.k. Tiny Habits.
Allt detta inkorpereras i boken med hur man ska designa för beteendeförändring, allt från design, implementation till prövande av produkter.
Hur är detta relevant för vårt arbete?
Jag tror boken kan vara relevant och värd att lägga ner lite mer tid på.
Den går dels igenom hur vårt medvetande fungerar (Anchoring, Availability heuristic osv), hur våra tankar fungerar.
Jag tror även den här boken kan vara bra senare i vår process. Den tar upp teorier om hur man får människor motiverade.
Egna tankar/idéer/inspiration
Tror boken kan vara användbar när vi behöver backa upp teorier vi har. Framförallt kapitel 1-3 känns relevanta!
Vad är huvudmeningen/vad handlar texten om?
Hur man ska designa produkter för att ändra människors beteenden. Boken handlar även om psykologin bakom att ändra ett beteende eller att byta en vana.
Förord av Fogg:
Boken tar upp 15 sätt som ett beteende kan ändras på. s.k. Behaviour Grind. Den tar även upp Behaviour model: Motivation, ability and trigger.
Författaren till boken har även skapar ett nytt sätt att skapa nya vanor, s.k. Tiny Habits.
Allt detta inkorpereras i boken med hur man ska designa för beteendeförändring, allt från design, implementation till prövande av produkter.
Hur är detta relevant för vårt arbete?
Jag tror boken kan vara relevant och värd att lägga ner lite mer tid på.
Den går dels igenom hur vårt medvetande fungerar (Anchoring, Availability heuristic osv), hur våra tankar fungerar.
Jag tror även den här boken kan vara bra senare i vår process. Den tar upp teorier om hur man får människor motiverade.
Egna tankar/idéer/inspiration
Tror boken kan vara användbar när vi behöver backa upp teorier vi har. Framförallt kapitel 1-3 känns relevanta!
Climate persuasive services : changing behavior towards low- carbon lifestyles - Zapico, Jorge Luis Turpeinen, Marko Brandt, Nils
Vad är huvudmeningen/vad handlar texten om?
ICT-teknik har format om vårt samhälle. Dessa förändringar är viktiga så de påverkar hur vi på det psykologiska planet interagerar med samhället, de påverkar hur vi tänker, vad och hur vi lär oss samt hur vi beter oss/våra handlingar. Författarna menar att man måste utnyttja denna påverkande kraft som ICT har på att förändra klimatet, och de definierar "climate persuasive services". Climate persuasive services är ICT-teknik som förändrar människors attityder mot klimatförändringarna och/eller beteenden för att minska utsläppen. De analyserar de "övertalningsprinciper" som används i redan existerande web- och mobilapplikationer och föreslår hur man kan effektivisera dessa principer för att bl.a. förenkla "grönt beteende".
Hur är detta relevant för vårt arbete?
Skulle säga att hela artikeln är intressant för oss, de lyfter verkligen fram nödvändigheten att utveckla och forska inom denna typ av ICT + rädda miljön.
Framförallt Avsnittet 3.2 Sharing Goals, är nog mycket intressant för oss. I detta avsnitt tas ett antal principer upp som beskriver olika omständigheter under vilka användare burkar prestera bra. Tar upp perfekta saker för oss såsom peers, create goals osv, för att öka användarnas engagemang och prestationer.
ICT-teknik har format om vårt samhälle. Dessa förändringar är viktiga så de påverkar hur vi på det psykologiska planet interagerar med samhället, de påverkar hur vi tänker, vad och hur vi lär oss samt hur vi beter oss/våra handlingar. Författarna menar att man måste utnyttja denna påverkande kraft som ICT har på att förändra klimatet, och de definierar "climate persuasive services". Climate persuasive services är ICT-teknik som förändrar människors attityder mot klimatförändringarna och/eller beteenden för att minska utsläppen. De analyserar de "övertalningsprinciper" som används i redan existerande web- och mobilapplikationer och föreslår hur man kan effektivisera dessa principer för att bl.a. förenkla "grönt beteende".
Hur är detta relevant för vårt arbete?
Skulle säga att hela artikeln är intressant för oss, de lyfter verkligen fram nödvändigheten att utveckla och forska inom denna typ av ICT + rädda miljön.
Framförallt Avsnittet 3.2 Sharing Goals, är nog mycket intressant för oss. I detta avsnitt tas ett antal principer upp som beskriver olika omständigheter under vilka användare burkar prestera bra. Tar upp perfekta saker för oss såsom peers, create goals osv, för att öka användarnas engagemang och prestationer.
Eco-Feedback on the Go: Motivating Energy Awareness - Spagnolli, A Corradi, N Gamberini, L Hoggan, E Jacucci, G Katzeff, C Broms, L Jonsson, L
Vad är huvudmeningen/vad handlar texten om?
Med teknik, t.ex. mobiler, skapar man en "gaming(spel)-miljö" som uppmuntrar användaren till en mer medveten energikonsumtion genom att kombinera tekniken med miljöpsykologi och feedback.
Vill lyfta fram vikten av miljöpsykologi för att förbättra feedbacken. De menar att man inte ska överösa användaren med information mm. De inriktar sig på just energi, hur man kan minska energikonsumtionen. Tar upp forskning om feedback. Ex: att det är bättre att ge feedback på ett specifikt beteende snarare än att ge generell feedback.
I stor del av artikeln så beskriver de hur deras produkt fungerar och varför den är bra. Vilket inte alls är intressant för oss. De inriktar sig på energispararsystem, men jag antar att man kan generalisera det de skriver en aning att gälla allmänt för "miljösparartänk"... eller?
Hur är detta relevant för vårt arbete?
Tyvärr känns denna artikel inte heller speciellt relevant för oss. Visst att de kort tar upp framgångsrik feedback men det mesta handlar om detaljer, sensorer osv hur ska man kunna mäta energi.
Med teknik, t.ex. mobiler, skapar man en "gaming(spel)-miljö" som uppmuntrar användaren till en mer medveten energikonsumtion genom att kombinera tekniken med miljöpsykologi och feedback.
Vill lyfta fram vikten av miljöpsykologi för att förbättra feedbacken. De menar att man inte ska överösa användaren med information mm. De inriktar sig på just energi, hur man kan minska energikonsumtionen. Tar upp forskning om feedback. Ex: att det är bättre att ge feedback på ett specifikt beteende snarare än att ge generell feedback.
I stor del av artikeln så beskriver de hur deras produkt fungerar och varför den är bra. Vilket inte alls är intressant för oss. De inriktar sig på energispararsystem, men jag antar att man kan generalisera det de skriver en aning att gälla allmänt för "miljösparartänk"... eller?
Hur är detta relevant för vårt arbete?
Tyvärr känns denna artikel inte heller speciellt relevant för oss. Visst att de kort tar upp framgångsrik feedback men det mesta handlar om detaljer, sensorer osv hur ska man kunna mäta energi.
Pervasive Negabehavior Games for Environmental Sustainability - J. Ross
Vad är huvudmeningen/vad handlar texten om?
Väldigt kort artikel/undersökning som knappt genomförs!?
Tar upp Pervasive Games, spel som "används/spelas" i vardagen för att uppmuntra människor till en bättre livsstil, uppmuntra till förändringar.
Författaren menar sedan att han vill skapa Negabehavior Games, jag tolkar det som att istället för att lägga sig till med nya goda vanor så ska man göra sig av med dåliga vanor/handlingar.
Artikeln tar upp spel, serious games m.m, och
Läser nu en liten notis vid sidan om texten där det står att artikeln/forskningspappret än blivit skriven! Alltså, detta är bara ett utkast....
Artikeln är oanvändbar...
Väldigt kort artikel/undersökning som knappt genomförs!?
Tar upp Pervasive Games, spel som "används/spelas" i vardagen för att uppmuntra människor till en bättre livsstil, uppmuntra till förändringar.
Författaren menar sedan att han vill skapa Negabehavior Games, jag tolkar det som att istället för att lägga sig till med nya goda vanor så ska man göra sig av med dåliga vanor/handlingar.
Artikeln tar upp spel, serious games m.m, och
Läser nu en liten notis vid sidan om texten där det står att artikeln/forskningspappret än blivit skriven! Alltså, detta är bara ett utkast....
Artikeln är oanvändbar...
Reflecting human behavior to motivate desirable lifestyle - Nakajima, Tatsuo Lehdonvirta, Vili Tokunaga, Eiji Kimura, Hiroaki
Vad är huvudmeningen/vad handlar texten om?
Datorsystem som ger feedback tillbaka till användaren, feedback som gäller användarens livsstil (mat, hälsa, miljö) och som ska fungera som motivation till användaren att förändra sina vanor.
Tar upp nackdelar som existerar inom dessa olika typer av system, exempel på system är spel "serious games", nackdelarna kan vara: felaktig informationsinmatning från användaren, bördor som läggs på användaren samt brist på effektiv feedback.
Diskuterar ett system som kallas Ambient lifestyle feedback system, och menar att det systemet inte har dessa nackdelar som räknades upp innan.
I artikeln presenteras detta Ambient lifestyle feednack system-koncept, och diskuterar teori bakom effektiv feedback-design utifrån beteende-psykologi och små användarstudier.
Hur är detta relevant för vårt arbete?
I artikeln diskuteras olika feedback-system vilket jag tror att vi eventuellt kan ha som inspiration och bakgrund till när vi ska lägga upp vår feedback till undersökningen. Men artikeln är överlag mer teknisk än vad som är intressant för oss, det är inte så mycket beteendevetenskap utan mer de tekniska lösningarna för hur feedbacken ska göras så effektiv som möjligt.
Datorsystem som ger feedback tillbaka till användaren, feedback som gäller användarens livsstil (mat, hälsa, miljö) och som ska fungera som motivation till användaren att förändra sina vanor.
Tar upp nackdelar som existerar inom dessa olika typer av system, exempel på system är spel "serious games", nackdelarna kan vara: felaktig informationsinmatning från användaren, bördor som läggs på användaren samt brist på effektiv feedback.
Diskuterar ett system som kallas Ambient lifestyle feedback system, och menar att det systemet inte har dessa nackdelar som räknades upp innan.
I artikeln presenteras detta Ambient lifestyle feednack system-koncept, och diskuterar teori bakom effektiv feedback-design utifrån beteende-psykologi och små användarstudier.
Hur är detta relevant för vårt arbete?
I artikeln diskuteras olika feedback-system vilket jag tror att vi eventuellt kan ha som inspiration och bakgrund till när vi ska lägga upp vår feedback till undersökningen. Men artikeln är överlag mer teknisk än vad som är intressant för oss, det är inte så mycket beteendevetenskap utan mer de tekniska lösningarna för hur feedbacken ska göras så effektiv som möjligt.
Motivational complexity of green consumerism - J. Moisander
Vad är huvudmeningen/vad handlar texten om?
Vill ge insikt om utmaningarna som miljömedvetna konsumenter möter på marknaden idag, samt illustrera de begränsade möjligheterna att utforma/rama in miljöpolitiska åtgärder i form av individuell motivation och moraliskt ansvarsfulla beslut...
Argumenterar för att "green consumerism" som livsstil/livsprojekt är ett för stort ansvar för den enskilda konsumenten att bära. Inom miljöpolitiken är det ett begränsat fokus på enskilda konsumenter och det måste därför problematiseras. Författaren vill skapa en diskussion om den enskilda konsumentens roll och ansvar som individuell beslutstagare i samhällets strävan efter hållbar utveckling, hon menar att fokus bör skifta från den enskilda konsumentens insats till mer kollektiva former av sociala insatser.
Alltså, "de svenska hushållen står för en fjärdedel av alla utsläpp, eftersom de äter kött, duschar för länge osv" därför måste den enskilda konsumenten skärpa sig och äta mindre kött, och dra ner på värmen hemma och fylla diskmaskinen osv.. Moiander menar att fokus borde skiftas till: "men vilka står för de tre fjärdedelarna då? Och tar de sitt ansvar?"
Använder modell för att illustrera motivation. Diskuterar handlingar/handlande ur samma perspektiv som Foggs modell. Pratar mycket om olika beteenden hos gröna konsumenter, att miljömedvetenhet uttrycks olika hos olika individer.
Slutsats: Att som enskild konsument behöva bära hela ansvaret för miljön är alldeles för tungt.
Hur är detta relevant för vårt arbete?
Känns inte så relevant för vårt arbete...
Största delen av analysen handlar om hur man beter sig som grön konsument, vilka val man tar och varför, vad man bör tänka på, ansvar... Vilket leder till slutsatsen: "Oj, det är så sjukt mycket man ska tänka på för att vara en grön konsument att det är omöjligt att jag kommer palla det..."
Vill ge insikt om utmaningarna som miljömedvetna konsumenter möter på marknaden idag, samt illustrera de begränsade möjligheterna att utforma/rama in miljöpolitiska åtgärder i form av individuell motivation och moraliskt ansvarsfulla beslut...
Argumenterar för att "green consumerism" som livsstil/livsprojekt är ett för stort ansvar för den enskilda konsumenten att bära. Inom miljöpolitiken är det ett begränsat fokus på enskilda konsumenter och det måste därför problematiseras. Författaren vill skapa en diskussion om den enskilda konsumentens roll och ansvar som individuell beslutstagare i samhällets strävan efter hållbar utveckling, hon menar att fokus bör skifta från den enskilda konsumentens insats till mer kollektiva former av sociala insatser.
Alltså, "de svenska hushållen står för en fjärdedel av alla utsläpp, eftersom de äter kött, duschar för länge osv" därför måste den enskilda konsumenten skärpa sig och äta mindre kött, och dra ner på värmen hemma och fylla diskmaskinen osv.. Moiander menar att fokus borde skiftas till: "men vilka står för de tre fjärdedelarna då? Och tar de sitt ansvar?"
Använder modell för att illustrera motivation. Diskuterar handlingar/handlande ur samma perspektiv som Foggs modell. Pratar mycket om olika beteenden hos gröna konsumenter, att miljömedvetenhet uttrycks olika hos olika individer.
Slutsats: Att som enskild konsument behöva bära hela ansvaret för miljön är alldeles för tungt.
Hur är detta relevant för vårt arbete?
Känns inte så relevant för vårt arbete...
Största delen av analysen handlar om hur man beter sig som grön konsument, vilka val man tar och varför, vad man bör tänka på, ansvar... Vilket leder till slutsatsen: "Oj, det är så sjukt mycket man ska tänka på för att vara en grön konsument att det är omöjligt att jag kommer palla det..."
lördag 15 februari 2014
Intrinsic and Extrinsic Motivations: Classic Definitions and New Directions. - Ryan, Rm Deci, El
Vad är huvudmeningen/vad handlar texten om?
Den definierar motivation och belyser att det finns olika nivåer av motivation samt olika typer av motivation
Intrinsic motivation: Att göra något för att man njuter av det
Extrinsic motivation Att göra något för det leder till ett annat resultat
Hur är detta relevant för vårt arbete?
Tror den här texten är läsvärd på en djupare nivå då den definerar och behandlar motivation som är en central del i vår studie. Värd att läsa vidare på.
Egna tankar/idéer/inspiration
Kan vara värt att kolla upp: Self-Determination Theory (SDT; Deci & Ryan 1985) där de diskuterar olika typer av motivation baserat på olika orsaker eller mål som leder till handlande.
Framför allt kan det vara bra vid tolkning av resultat om man kan dra några slutsatser om personerna?
Den definierar motivation och belyser att det finns olika nivåer av motivation samt olika typer av motivation
Intrinsic motivation: Att göra något för att man njuter av det
Extrinsic motivation Att göra något för det leder till ett annat resultat
Hur är detta relevant för vårt arbete?
Tror den här texten är läsvärd på en djupare nivå då den definerar och behandlar motivation som är en central del i vår studie. Värd att läsa vidare på.
Egna tankar/idéer/inspiration
Kan vara värt att kolla upp: Self-Determination Theory (SDT; Deci & Ryan 1985) där de diskuterar olika typer av motivation baserat på olika orsaker eller mål som leder till handlande.
Framför allt kan det vara bra vid tolkning av resultat om man kan dra några slutsatser om personerna?
The public–private divide in household behavior: How far into home can energy guidance reach? - Jenny Palm
Vad är huvudmeningen/vad handlar texten om?
Artikeln diskuterar energibolagen i Sverige, som både är privata och statliga, och hur den klyftan påverkar oss och hur den uppfattas.
Artikeln analyserar även handlingarna utan "energy consultans", som hur de försöker påverka svenska hushåll och hur hushållen tar emot dess råd.
Artikeln tar även upp hur man ska förhålla sig när man ger råd. Vad går gränsen för människors provata sfär?
Hur är detta relevant för vårt arbete?
De har även tittat på och kommit fram till att hushåll behöver mer skräddarsydd information och feedback om dess energirådgivning. Detta kanske vi kan ha som stöd till att vi vill inkorperera coachning?
Kan något användas till vår frågeställning?
Tveksamt. Kanske om vi behöver förklara oss om att vi gör intrång i personers vardagliga liv? Men det tror jag inte.
Kanske kan använda "People are also becoming more and more aware of the climate issue and want to contribute to a sustanible development".
Artikeln diskuterar energibolagen i Sverige, som både är privata och statliga, och hur den klyftan påverkar oss och hur den uppfattas.
Artikeln analyserar även handlingarna utan "energy consultans", som hur de försöker påverka svenska hushåll och hur hushållen tar emot dess råd.
Artikeln tar även upp hur man ska förhålla sig när man ger råd. Vad går gränsen för människors provata sfär?
Hur är detta relevant för vårt arbete?
De har även tittat på och kommit fram till att hushåll behöver mer skräddarsydd information och feedback om dess energirådgivning. Detta kanske vi kan ha som stöd till att vi vill inkorperera coachning?
Kan något användas till vår frågeställning?
Tveksamt. Kanske om vi behöver förklara oss om att vi gör intrång i personers vardagliga liv? Men det tror jag inte.
Kanske kan använda "People are also becoming more and more aware of the climate issue and want to contribute to a sustanible development".
HCI and Sustainability: The Role of Macrostructures - Mollenbach, Emilie Hoff, Jens Hornbæk, Kasper
Vad är huvudmeningen/vad handlar texten om?
Artikeln tar upp att ihållande beteendeförändringar som krävs för att minska effekten av det mänskliga samhället på miljön. Mycket forskning om hur HCI kan hjälpa göra det fokuserar på att förändra beteendet genom att tillhandahålla information som riktas mot en enskild person eller en mikrostruktur (t.ex. hushåll). Artikeln föreslåt samhälleliga makrostrukturer (t.ex. kommuner) och deras samverkan med mikrostrukturer som ett fokus för MDI som syftar till att utforma beteendeförändring.
Tar upp två studier i Danmark som visar hur sådana makrostrukturer kan användas i HCI designprocess.
Hur är detta relevant för vårt arbete?
Nej, inte direkt. Det ändå vi kan använda är att artikeln skriver ihållande beteende förändringar krävs för att minska effekten av det mänskliga samhället på miljön.
Egna tankar/idéer/inspiration
Artikeln tar upp att ihållande beteendeförändringar som krävs för att minska effekten av det mänskliga samhället på miljön. Mycket forskning om hur HCI kan hjälpa göra det fokuserar på att förändra beteendet genom att tillhandahålla information som riktas mot en enskild person eller en mikrostruktur (t.ex. hushåll). Artikeln föreslåt samhälleliga makrostrukturer (t.ex. kommuner) och deras samverkan med mikrostrukturer som ett fokus för MDI som syftar till att utforma beteendeförändring.
Tar upp två studier i Danmark som visar hur sådana makrostrukturer kan användas i HCI designprocess.
Hur är detta relevant för vårt arbete?
Nej, inte direkt. Det ändå vi kan använda är att artikeln skriver ihållande beteende förändringar krävs för att minska effekten av det mänskliga samhället på miljön.
Egna tankar/idéer/inspiration
From motivation and cognition theories to everyday applications and back again: the case of product-integrated information and feedback - L.T McCalley
Vad är huvudmeningen/vad handlar texten om?
Texten handlar om relationen mellan målsättning och feedback. Fyra stycken experiment med produktintegrerad feedback på energikonsumtion.
Med hjälp av exemplen belyser artikeln förståelsen av mänsklig motivation och cognition och hur det kan leda till 24% bättre energi-sparande.
Kan något användas till vår frågeställning? Handlar mer om hur man ska få människor att spara på energi. Kanske inte så relevant för oss?
Dock så visar artikeln hur feedback och mål påverkar attityder och motivation. Kan det avändas på en större skala för oss så kanske det vore bra då feedback/coaching hänger samman lite?
Kan vara värt att läsa igen.
Egna tankar/idéer/inspiration
Kan vara värt att titta på studiens resultat!
Texten handlar om relationen mellan målsättning och feedback. Fyra stycken experiment med produktintegrerad feedback på energikonsumtion.
Med hjälp av exemplen belyser artikeln förståelsen av mänsklig motivation och cognition och hur det kan leda till 24% bättre energi-sparande.
Kan något användas till vår frågeställning? Handlar mer om hur man ska få människor att spara på energi. Kanske inte så relevant för oss?
Dock så visar artikeln hur feedback och mål påverkar attityder och motivation. Kan det avändas på en större skala för oss så kanske det vore bra då feedback/coaching hänger samman lite?
Kan vara värt att läsa igen.
Egna tankar/idéer/inspiration
Kan vara värt att titta på studiens resultat!
fredag 14 februari 2014
Handledningstillfälle 1 - 14/2 - 2014
Sammanfattning av handledningstillfälle 1
Vi fick följande kommentarer från gruppmedlemmarna som vi tar med oss:
- Generellt, tidsoptimistiskt, väl ambitiöst baserat på de tidsramar som vi har. Kommer vi kunna genomföra studien och avsluta den om den pågår 3 veckor? Samt antal moment: enkäter, undersökning/användning av app, fokusgrupp, kanske för många moment för att vi ska hinna?
Förslag att plocka bort miljöintresseindelningen i vår undersökningsgrupp.
-Att dela upp miljövänlig/ickemiljövänlig är det ok att vi gör det? Finns den gränsen dokumenterad av giltig källa? Hur ska vi dra gränsen? Kanske bör vi ta bort denna gräns, blir mycket svår för oss att rättfärdiga vår uppdelning. Det finns ingen allmän definition av miljövänlig/icke miljövänlig.
- Delfråga: Vad är den huvudsakliga drivkraften bakom individens användning av applikationen. Vi måste tänka på att en stor del av svaret i denna fråga är att vi har sagt åt deltagarna att de ska använda appen.
- Ha en plan B/tänk på plan B.
- Uppmuntrande sms från vår sida kanske inte uppfattas som uppmuntrande utan som jobbig spam. Men detta kanske inte gör något? Då vi är intresserade av att observera hur användarna upplever coachningen.
Våra tankar:
- Strunta i uppdelning baserat på tidigare miljöintresse och bara köra en stor grupp, där 50 % coachning och 50 % inte. Enkäten skulle då kunna delas ut i början av studietiden och resultaten eventuellt användas i diskussionen om varför utfall blev som de blev.
Computer based systems in household appliances: the study of eco-feedback as a tool for increasing conservation behavior - McCaley
Vad är huvudmeningen/vad handlar texten om?
Hur man man genom direkt feedback få användare att använda hushållsprodukter så miljösmart som möjligt. Om produkten kan ge användaren feedback direkt under användningen skulle det göra att den användes smartare.
Undersöker Normans 7 steg av aktivitet för att kunna utforma feedback så bra som möjligt. Informativ feedback och beteende-feedback, kognitiva och sociala metoder
Hur är detta relevant för vårt arbete?
Kort artikel, diskuterar olika former av feedback och huruvida de är effektiva och i vilka kontexter osv. Kan vara användbar teori för oss då vi utformar vår feedback, för att backa upp varför vi gör som vi gör osv
Not irrational but habitual: The importance of "behavioural lock-in" in energy consumption - Kevin Maréchal
Vad är huvudmeningen/vad handlar texten om?
Artikeln handlar om hur handlingar styrs av vanor.
De menar att nya verktyg behövs som hjälpmedel för att förändra beteende hos individ, denna beteendeförändring hindras ofta av individens vanor. Vanor är "väldigt starkt bundna till sociala strukturer (isch)" alltså, vanor är så djupt rotade i människan. Artikeln fokuserar på individers energikonsumtionsvanor.
I deras analys kommer de fram till att det är effektivt att "störa" en vana, för att individen ska uppmärksamma eventuellt ett problem. En förändring i individens kontextuella miljö ger ökad öppenhet för föreslagen förändring... Verkar också komma fram till att feed back och engegemang/förpliktelse är lovande för beteendeförändring...
Vilka är de främsta argumenten?
En "omskakning" i individens kontextuella miljö är bra för en förändring...
Hur är detta relevant för vårt arbete?
De definierar vanor i denna artikel, vilket kan vara av stor användning för oss. Jag tycker att artikeln är svår så här i första skedet vilket gör det lite svårt att avgöra relevansen för oss...
Artikeln handlar om hur handlingar styrs av vanor.
De menar att nya verktyg behövs som hjälpmedel för att förändra beteende hos individ, denna beteendeförändring hindras ofta av individens vanor. Vanor är "väldigt starkt bundna till sociala strukturer (isch)" alltså, vanor är så djupt rotade i människan. Artikeln fokuserar på individers energikonsumtionsvanor.
I deras analys kommer de fram till att det är effektivt att "störa" en vana, för att individen ska uppmärksamma eventuellt ett problem. En förändring i individens kontextuella miljö ger ökad öppenhet för föreslagen förändring... Verkar också komma fram till att feed back och engegemang/förpliktelse är lovande för beteendeförändring...
Vilka är de främsta argumenten?
En "omskakning" i individens kontextuella miljö är bra för en förändring...
Hur är detta relevant för vårt arbete?
De definierar vanor i denna artikel, vilket kan vara av stor användning för oss. Jag tycker att artikeln är svår så här i första skedet vilket gör det lite svårt att avgöra relevansen för oss...
Energy saving in Swedish households. The (relative) importance of environmental attitudes - Johan Martinssonn, Lennart J. Lundqvist, Aksel Sundström
Vad är huvudmeningen/vad handlar texten om?
Det sattes nyligen upp mål för energisparande i Sverige. Artikeln undersöker om potential finns för att uppnå dessa mål.
Vilka är de främsta argumenten?
Ålder, hus"typ", och inkomst är starkt länkade till energisparande i form av värme och vatten. Det visar sig även att generell attityd till energisparande är viktig.
Hur är detta relevant för vårt arbete?
Känns inte så relevant då studien är baserat på data från svenskar, 2004-2007, om vilket typ av hushåll, ålder och inkomst som kan kopplas till energisparande.
Kan något användas till vår frågeställning?
Rent spontant, nej.
Egna tankar/idéer/inspiration
Det sattes nyligen upp mål för energisparande i Sverige. Artikeln undersöker om potential finns för att uppnå dessa mål.
Vilka är de främsta argumenten?
Ålder, hus"typ", och inkomst är starkt länkade till energisparande i form av värme och vatten. Det visar sig även att generell attityd till energisparande är viktig.
Hur är detta relevant för vårt arbete?
Känns inte så relevant då studien är baserat på data från svenskar, 2004-2007, om vilket typ av hushåll, ålder och inkomst som kan kopplas till energisparande.
Kan något användas till vår frågeställning?
Rent spontant, nej.
Egna tankar/idéer/inspiration
Mind the Gap: Why do people act environmentally and what are the barriers to pro- environmental behavior? - Anja Kollmuss & Julian Agyeman
Vad är huvudmeningen/vad handlar texten om?
Artikeln försöker försöker förklara varför kunskap och medvetenhet om miljöfrågor inte alltid leder till ett "pro" miljöbeteende.
De tar upp ett antal olika modeller för att försöka förklara varför ett "pro"-miljöbeteende skapas hos en individ. De försöker även förklara faktorer (pos och neg) som funnits ha en inverkan på miljöbeteendet, så som democratic factors, external factors (ekonomisk, sociala och kultur) och internal factors (motivation, kunskap, medvetenhet, attityd osv).
Vilka är de främsta argumenten?
Vad stödjer sig dessa på?
Hur är detta relevant för vårt arbete?
De tar upp att modellen (se bild) har visas sig fel. Att mer kunskap inte nödvändigtvis leder till beteendeförändring.
Kan något användas till vår frågeställning?
Jag tror artikeln är väldigt bra för att få förståelse för hur beteende och kunskap hänger ihop. Vi bör fördjupa oss i denna!
Egna tankar/idéer/inspiration
De använder begreppet enviromental psychology, kanske värt att titta på? Artikeln tittar på detta område med inriktning på "connections between environmental attitudes and pro-environmental behavior".
De tar upp ett antal olika modeller för att försöka förklara varför ett "pro"-miljöbeteende skapas hos en individ. De försöker även förklara faktorer (pos och neg) som funnits ha en inverkan på miljöbeteendet, så som democratic factors, external factors (ekonomisk, sociala och kultur) och internal factors (motivation, kunskap, medvetenhet, attityd osv).
Vilka är de främsta argumenten?
Vad stödjer sig dessa på?
Hur är detta relevant för vårt arbete?
De tar upp att modellen (se bild) har visas sig fel. Att mer kunskap inte nödvändigtvis leder till beteendeförändring.
Kan något användas till vår frågeställning?
Jag tror artikeln är väldigt bra för att få förståelse för hur beteende och kunskap hänger ihop. Vi bör fördjupa oss i denna!
Egna tankar/idéer/inspiration
De använder begreppet enviromental psychology, kanske värt att titta på? Artikeln tittar på detta område med inriktning på "connections between environmental attitudes and pro-environmental behavior".
Influencing households’ energy behaviour—how is this done and on what premises? - Per Gyberg, Jenny Palm
Vad är huvudmeningen/vad handlar texten om?
Artikeln undersöker hur olika aktörer på den svenska el/energimarknaden försöker påverka energibeteende hos svenska hushåll.
De fokuserar på information som finns på hemsidor från myndigheter samt energibolag.
Hur är detta relevant för vårt arbete?
Inte relevant då det handlar om el i svenska hushåll och hur man blir påverkad.
Argument som förs fram är att ändrat beteende berodde på minskad kostnad för el, reducerad påverkan på miljön och även ibland även bättre hälsa.
Kan något användas till vår frågeställning?
Nej, tror inte det. Känns lite väl inriktad på el och företag. Eventuellt om vi vill titta på yttre påverkan från just företag och myndigheter i vårt fall för lite inspiration?
Egna tankar/idéer/inspiration
Artikeln undersöker hur olika aktörer på den svenska el/energimarknaden försöker påverka energibeteende hos svenska hushåll.
De fokuserar på information som finns på hemsidor från myndigheter samt energibolag.
Hur är detta relevant för vårt arbete?
Inte relevant då det handlar om el i svenska hushåll och hur man blir påverkad.
Argument som förs fram är att ändrat beteende berodde på minskad kostnad för el, reducerad påverkan på miljön och även ibland även bättre hälsa.
Kan något användas till vår frågeställning?
Nej, tror inte det. Känns lite väl inriktad på el och företag. Eventuellt om vi vill titta på yttre påverkan från just företag och myndigheter i vårt fall för lite inspiration?
Egna tankar/idéer/inspiration
torsdag 13 februari 2014
Sammanfattning av möte med Björn den 12/2
- Coachningen ska vara personlig till individen och främst ske med hjälp av sms. Eventuell veckoutskick med lite mer information kommer att ske via mail. Då kommer vi skicka ut vegetariska recepttips och längre pepp/förslag till användarna. Vi tänker även ge tips när det kommer till palmolja, t.ex. produkter som är bra/dåliga, restauranger som inte använder olja osv.
- Vi måste även se till att alla använder Lift på samma sätt. Dvs alla måste ha på/inte ha på push-notiser/mail-påminnelser från Lift. Vi behöver ta reda på hur Lifts påminnelser fungerar i detalj. Just nu lutar det åt att alla grupper ska använda pushnotiser/mail från Lift då de ej sker varje dag.
- Lift är inte så bra när det kommer till att dokumentera med ord dagens tankar och handlingar. Vi måste därför fundera på hur vi ska göra så att användarna kan skriva ner dels:
- Tankar
- Vilka val de gjort med motivering
- Om de "misslyckats" varför?
Ett förslag är att varje person får ett google-docs där de får följa upp varför de inte gjort ett uppdrag och vilka val de gjort.
- Vi diskuterade även hur vi ska avsluta studien på bästa sätt. Antigen intervjuer eller fokusgrupp utöver den avslutande enkäten. Just nu lutar det åt en avslutande fokusgrupp där möjlighet finns att belysa problematiken bättre än med en enkät. Enkäten i slutet bör baseras på en inledande enkäten så vi får möjlighet att jämföra enskilda personers svar/attitydförändring.
- Vi pratade även om våra arbetsfrågor/problemformuleringen. Coachning bör nog lyftas upp till problemformulering.
- Sista frågan i enkäten kommer behöva göras om då den går att tolka på olika (dåliga) sätt idag.
- Vi drog även igång en förstudie mha Björn för att se ev. svagheter med enkät och Lift innan studien börjar på riktigt.
Kommande vecka:
- Efter feedback (från Björn o co.) samt handledningsmöte satsar vi på att lämna in slutgiltig specifikation då vi överlag är ganska nöjda.
- Fortsatt litteraturstudie
- Samla deltagare samt skicka ut enkät till så många som möjligt. Vi är medvetna om att det kommer ta tid att få tag i proint-slackers.
/Sofia och Julia
tisdag 11 februari 2014
Personality and environmental concern - Jacob B. Hirsch
Vad är huvudmeningen/vad handlar texten om?
Artikeln studerar relationen mellan personliga egenskaper och hänsyn till miljön bland 2690 vuxna tyskar.
Tar upp "Big Five"-taxonomi (fem personlighetsdrag): Extraversion, Agreeableness, Conscientiousness, Neuroticism och Openness to experience. Artikeln kommer fram till hur dessa egenskaper är fördelade hos människor och hur det resulterar i olika "miljömedvetenhetsnivåer/attityder".
Hur är detta relevant för vårt arbete?
Detta är inte alls relevant för vårt arbete. Vi är inte ute efter att analysera vår studies deltagares personligheter i förhållande till deras miljömedvetenhet/attityd. Det finns ingenting i denna (superkorta) studie som vi kan använda oss av.
Utkast kexjobbsspecifikation
Specifikation för examensarbete inom medieteknik
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Miljöfrågor tar en allt större del i dagens
samhällsdebatt. En av samhällets största utmaningar idag är
klimatförändringarna. För att klara klimatutmaningarna så krävs en förbättrad
miljöpolitik i Sverige och i hela världen. Det kräver även att den enskilda
individen tar ansvar för sin klimatpåverkan. En fjärdedel av svenska hushålls
klimatpåverkan kommer från maten vi äter (Livsmedelsverket, 2013). Du som individ kan påverka klimat och miljö genom
att göra vissa förändringar i din livsmedelskonsumtion. Dock så krävs en
långsiktig och bestående förändring kring matvanor i svenska hushåll för att
uppnå ett hållbart resultat för framtiden.
Att uppnå bestående beteendeförändring är svårt att
åstadkomma, de flesta faller ofta tillbaka till gamla vanor och mönster efter
en kort tid. Forskning har visat att speciellt loggning utav sina vanor med
hjälp utav IT-baserade lösningar, så kallad Quantified Self, ofta resulterar i
mer bestående förändringar (Fogg, 2009). Idag fungerar applikationer till mobiler som ett
effektivt hjälpmedel att samla data kring ens individ beteenden.
Vår uppsats ämnar undersöka hur man som enskild
individ på bästa sätt kan uppnå varaktig beteendeförändring kring mat och
miljövanor, med hjälp av Quantified Self. Hur stor roll spelar tidigare
intresse för miljön? Hur påverkar yttre faktorer individen? Kan man med hjälp
utav ett yttre påverkan, i form utav coachning, uppnå ett bättre resultat?
1.2 Syfte
Vi vill titta på hur man på bästa sätt kan använda en
applikation för att uppnå varaktig beteendeförändring kring miljövanor och
beteenden, med fokus på livsmedelskonsumtion.
Vi tror att miljö och klimatfrågor kommer bli allt
viktigare framöver och det kommer därför krävas personliga och samhälleliga
förändringar inom dessa områden. Vi ämnar därför undersöka hur man kan maximera
funktioner i en mobilapplikation för att uppnå ett mer bestående resultat hos
individen.
I vår studie ämnar vi att undersöka vilka inre
drivkrafter som finns, så som tidigare intresse och motivation, samt se om en
yttre drivkraft, i form av coachning, kan fungera som ett drivande komplement
till tekniken.
1.3 Frågeställning
Hur kan man maximera Quantified Self-lösningar så att
det leder till ökat engagemang och varaktiga beteendeförändringar för den
enskilda individen kring klimatfrågor?
1.3.1 Arbetsfrågor
- På vilket sätt fungerar applikationen som motivation för varaktig beteendeförändring inom miljö- och livsmedelsval?
- På vilket sätt kan coachning utifrån påverka individens motivation?
- Bidrar användning av applikationen till ökat intresse för miljö- och klimatfrågor?
- Skiljer sig resultatet åt mellan individer med tidigare skilda miljö- och klimatintressen?
- Vad är den huvudsakliga drivkraften bakom individens användning utav applikationen?
1.4 Avgränsning
Vi har valt att i vår undersökningsgrupp fokusera på
unga vuxna 20-30 år, studenter och arbetande, boende själva/med sambo i
Stockholm. Vi har valt Stockholmsområdet för att underlätta genomförandet av
studien och även då vi är intresserade utav resultatet för Stockholm då vi
personligen upplever att intresset för miljö och klimat har ökat där den
senaste tiden.
Vid val av undersökningsgrupp strävar vi efter att ha
en så bred grupp som möjligt gällande tidigare miljö- och klimatintresse hos
individerna, då vi ämnar undersöka skillnader dem emellan i resultatet.
Vi har valt att
fokusera på beteendeförändring kring individernas livsmedelskonsumtion och val.
Dels eftersom livsmedel står för en stor del utav svenska hushålls
klimatpåverkan, samt för att livsmedel är en vardaglig konsumtionsvara som gör
möjliggör loggning av individers dagliga val.
2 Metod
Vi ponerar att vi kommer ha en begränsad mängd av
deltagare i vår studie, därför har vi valt att använda oss av kvalitativ empiri.
På grund av detta kommer inga generella slutsatser kunna dras och vi kommer att
fokusera på data från gruppdeltagarna.
2.1 Fas 1: Personprofil och gruppering
Med hjälp utav en inledande enkät om nuvarande
miljövanor och klimatintresse vill vi kartlägga individerna i vår
undersökningsgrupp. Detta för att ge oss en uppfattning om individerna och för
att möjliggöra en gruppindelning baserad på tidigare intresse enligt enkäten.
Här är ett utkast: Inledande enkät
Här är ett utkast: Inledande enkät
2.2 Fas 2: Studie
Deltagarna i vår studie kommer under tre veckors tid
använda sig utav applikationen Lift, som finns till Android samt iPhone. Vi har
där vi valt ut tre stycken miljö- och livsmedelsuppmaningar som deltagarna ska
ta del av under studiens tid. Dessa är:
· Välj ekologiskt i matbutiken:
När du handlar mat, byt ut minst en utav dina varor mot ett ekologiskt alternativ! Har du svårt att välja kan du prioritera följande: Kaffe, bananer, vindruvor, mejeriprodukter, kött, potatis eller ägg.
När du handlar mat, byt ut minst en utav dina varor mot ett ekologiskt alternativ! Har du svårt att välja kan du prioritera följande: Kaffe, bananer, vindruvor, mejeriprodukter, kött, potatis eller ägg.
·
Ät mindre kött:
Att välja grönt är det viktigaste du kan göra när det gäller maten. Låt en av dina måltider idag vara vegetarisk. Det behöver inte vara så svårt, om du inte vill byta ut din lunch eller middag så kan du skippa skinksmörgåsen till frukost och välja t.ex. gröt.
Att välja grönt är det viktigaste du kan göra när det gäller maten. Låt en av dina måltider idag vara vegetarisk. Det behöver inte vara så svårt, om du inte vill byta ut din lunch eller middag så kan du skippa skinksmörgåsen till frukost och välja t.ex. gröt.
·
Undvik
palmoljan:
Världens viktigaste vegetabiliska olja, palmolja, finns i mat och produkter som vi använder varje dag. Många gånger finns det inte specificerat på produkten att den innehåller palmolja, utan den klassas som vegetabilisk olja. I innehållsförteckningen så står det därför vegetabilisk fett istället. I dessa fall är det svårt att undvika ocertifierad palmolja. Många svenska livsmedelsbutiker strävar efter att endast ha certifierad palmolja i deras produkter. Men det är en lång väg kvar. Vi vill att du som konsument ska ställa krav på att palmoljan som finns i de produkter du använder ska vara certifierad enligt RSPO. Är produkten ej certifierad vill vi att du väljer bort denna!
Världens viktigaste vegetabiliska olja, palmolja, finns i mat och produkter som vi använder varje dag. Många gånger finns det inte specificerat på produkten att den innehåller palmolja, utan den klassas som vegetabilisk olja. I innehållsförteckningen så står det därför vegetabilisk fett istället. I dessa fall är det svårt att undvika ocertifierad palmolja. Många svenska livsmedelsbutiker strävar efter att endast ha certifierad palmolja i deras produkter. Men det är en lång väg kvar. Vi vill att du som konsument ska ställa krav på att palmoljan som finns i de produkter du använder ska vara certifierad enligt RSPO. Är produkten ej certifierad vill vi att du väljer bort denna!
Inledningsvis kommer deltagarna delas upp i två grupper, en där deltagarna har ett tidigare miljöintresse och en grupp där tidigare miljöintresse saknas. Respektive grupp kommer sedan att delas upp i ytterligare två grupper. Den ena gruppen kommer ha coachning vilket den andra gruppen inte kommer få. Coachningen kommer i vår studie bestå utav dagliga uppmuntrande sms och påminnelser från oss. Om behov finns så kommer vi även kunna svara på deltagares frågor och funderingar.
Coachning
|
Ej coachning
|
|
Miljömedvetna
|
Grupp 1.1
|
Grupp 1.2
|
Icke
miljömedvetna
|
Grupp 2.1
|
Grupp 2.2
|
Applikationen bör användas varje dag i 3 veckor av deltagarna. Dock ser vi inte detta som ett krav utan endast att man påbörjar studien samt deltar i den avslutande enkäten i fas 3. Möjlighet till diskussion ges även för båda grupper, denna funktion finns inbakad i Lift.
2.3 Fas 3: Avslutande enkät
Genom en avslutande enkät efter studiens tre veckor,
vill vi skapa oss en uppfattning om studiegruppens upplevelse. Med hjälp utav
frågor kring upplevelsen under studiens gång vill vi få svar på frågor som:
· Har individens
miljöintresse förändrats?
· Hur upplevdes
coachningen?
· Hur har
applikationen används under studietiden?
· Har användarens
intresse för miljö och klimatfrågor ökat eller minskat?
· Upplever
användaren att nya vanor har skapats?
3. Referenslista
Fogg, B. J. (2002). Persuasive Technology: Using
Computers to Change What We Think and Do. Ubiquity, 2002(December).
doi:10.1145/764008.763957
Fogg, B. J. (2009). A
behavior model for persuasive design. In Proceedings of the 4th
International Conference on Persuasive Technology (pp. 40:1–40:7). New
York, NY, USA: ACM. doi:10.1145/1541948.1541999
Froehlich, J., Findlater,
L., Landay, J., & Science, C. (2010). The Design of Eco-Feedback
Technology. In Proceedings of the SIGCHI Conference on Human Factors in
Computing Systems (pp. 1999–2008). New York, NY, USA: ACM.
doi:10.1145/1753326.1753629
Gadenne, D., Sharma, B.,
Kerr, D., & Smith, T. (2011). The influence of consumers’ environmental
beliefs and attitudes on energy saving behaviours. Energy Policy, 39(12),
7684–7694. doi:10.1016/j.enpol.2011.09.002
Hirsh, J. B. (2010).
Personality and environmental concern. Journal of Environmental Psychology,
30(2), 245–248.
Kollmuss, A., &
Agyeman, J. (2010). Mind the Gap: Why do people act environmentally and what
are the barriers to pro-environmental behavior? Environmental Education
Research, 8(3), 239–260. doi:10.1080/13504620220145401
Livsmedelsverket:
Miljösmarta matval. (2013). Retrieved February 09, 2014, from
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-miljo/Miljosmarta-matval/
McCalley, L. T. (2006).
From motivation and cognition theories to everyday applications and back again:
the case of product-integrated information and feedback. Energy Policy, 34(2),
129–137. doi:10.1016/j.enpol.2004.08.024
McCalley, L. T., &
Midden, G. J. H. (1998). Computer based systems in household appliances: the
study of eco-feedback as a tool for increasing conservation behavior. In Computer
Human Interaction, 1998. Proceedings. 3rd Asia Pacific (pp. 344–349).
doi:10.1109/APCHI.1998.704455
Mollenbach, E., Hoff, J.,
& Hornbæk, K. (2012). HCI and Sustainability : The Role of Macrostructures.
In CHI’12 Extended Abstracts on Human Factors in Computing Systems (pp.
2159–2164). New York, NY, USA: ACM. doi:10.1145/2212776.2223769
Nakajima, T., Lehdonvirta,
V., Tokunaga, E., & Kimura, H. (2008). Reflecting human behavior to
motivate desirable lifestyle. In Proceedings of the 7th ACM conference on
Designing interactive systems (pp. 405–414). New York, NY, USA: ACM.
doi:10.1145/1394445.1394489
Ross, J. (2011). Pervasive
Negabehavior Games for Environmental Sustainability. In CHI ’11 Extended
Abstracts on Human Factors in Computing Systems (pp. 1085–1088). New York,
NY, USA: ACM. doi:10.1145/1979742.1979694
Spagnolli, a, Corradi, N.,
Gamberini, L., Hoggan, E., Jacucci, G., Katzeff, C., … Jonsson, L. (2011).
Eco-Feedback on the Go: Motivating Energy Awareness. Computer, 44(5),
38–45. doi:10.1109/MC.2011.125
Wendel, S. (2013). Designing
for Behavior Change: Applying Psychology and Behavioural Economics (p.
355). O’Reilly Media, Inc.
Zapico, J. L., Turpeinen,
M., & Brandt, N. (2009). Climate persuasive services : changing behavior
towards low- carbon lifestyles. In Proceedings of the 4th International
Conference on Persuasive Technology (pp. 14:1–14:8). New York, NY, USA:
ACM. doi:10.1145/1541948.1541968
Tidsplan
Vecka
|
Deadline
|
Planering
|
7
|
10/2: Utkast
exjobbsspecifikation
|
Litteraturstudie, skapa enkät
|
8
|
17/2: Slutgiltig
exjobbsspecifikation
|
Litteraturstudie, utdelning av
enkät
|
9
|
Litteraturstudie samt
personprofil och gruppindelning. Inleder undersökning
|
|
10
|
Fortsatt undersökning,
litteraturstudie
|
|
11
|
Fortsatt undersökning, påbörja
metoddel
|
|
12
|
Avslutande enkät, påbörja
teoridel
|
|
13
|
Skriva om undersökning samt
resultat
|
|
14
|
Skriva om undersökning samt
resultat
|
|
15
|
Reservvecka om studie drar på
tid etc.
|
|
16
|
14/4: Teori, metod, studie ska
vara klar
|
Skriva
diskussion och analys
|
17
|
Skriva inledning, avslutning,
abstract samt sammanfattning,
|
|
18
|
2/5: Inlämning av rapport
|
Korrekturläsning
|
19
|
Revidering utav rapport
|
|
20
|
16/5: Inlämning slutversion
|
Revidering utav rapport
|
21
|
Förberedelse utav presentation
|
|
22
|
Muntlig presentation
|
Förberedelse utav presentation
|
23
|
5/6: Slutgiltig inlämning
|
Revidering utav rapport
|
24
|
Sommarlov
|
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)