Vad är huvudmeningen/vad handlar texten om?
Med teknik, t.ex. mobiler, skapar man en "gaming(spel)-miljö" som uppmuntrar användaren till en mer medveten energikonsumtion genom att kombinera tekniken med miljöpsykologi och feedback.
Vill lyfta fram vikten av miljöpsykologi för att förbättra feedbacken. De menar att man inte ska överösa användaren med information mm. De inriktar sig på just energi, hur man kan minska energikonsumtionen. Tar upp forskning om feedback. Ex: att det är bättre att ge feedback på ett specifikt beteende snarare än att ge generell feedback.
I stor del av artikeln så beskriver de hur deras produkt fungerar och varför den är bra. Vilket inte alls är intressant för oss. De inriktar sig på energispararsystem, men jag antar att man kan generalisera det de skriver en aning att gälla allmänt för "miljösparartänk"... eller?
Hur är detta relevant för vårt arbete?
Tyvärr känns denna artikel inte heller speciellt relevant för oss. Visst att de kort tar upp framgångsrik feedback men det mesta handlar om detaljer, sensorer osv hur ska man kunna mäta energi.
Visar inlägg med etikett Översiktlig läsning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Översiktlig läsning. Visa alla inlägg
söndag 16 februari 2014
Reflecting human behavior to motivate desirable lifestyle - Nakajima, Tatsuo Lehdonvirta, Vili Tokunaga, Eiji Kimura, Hiroaki
Vad är huvudmeningen/vad handlar texten om?
Datorsystem som ger feedback tillbaka till användaren, feedback som gäller användarens livsstil (mat, hälsa, miljö) och som ska fungera som motivation till användaren att förändra sina vanor.
Tar upp nackdelar som existerar inom dessa olika typer av system, exempel på system är spel "serious games", nackdelarna kan vara: felaktig informationsinmatning från användaren, bördor som läggs på användaren samt brist på effektiv feedback.
Diskuterar ett system som kallas Ambient lifestyle feedback system, och menar att det systemet inte har dessa nackdelar som räknades upp innan.
I artikeln presenteras detta Ambient lifestyle feednack system-koncept, och diskuterar teori bakom effektiv feedback-design utifrån beteende-psykologi och små användarstudier.
Hur är detta relevant för vårt arbete?
I artikeln diskuteras olika feedback-system vilket jag tror att vi eventuellt kan ha som inspiration och bakgrund till när vi ska lägga upp vår feedback till undersökningen. Men artikeln är överlag mer teknisk än vad som är intressant för oss, det är inte så mycket beteendevetenskap utan mer de tekniska lösningarna för hur feedbacken ska göras så effektiv som möjligt.
Datorsystem som ger feedback tillbaka till användaren, feedback som gäller användarens livsstil (mat, hälsa, miljö) och som ska fungera som motivation till användaren att förändra sina vanor.
Tar upp nackdelar som existerar inom dessa olika typer av system, exempel på system är spel "serious games", nackdelarna kan vara: felaktig informationsinmatning från användaren, bördor som läggs på användaren samt brist på effektiv feedback.
Diskuterar ett system som kallas Ambient lifestyle feedback system, och menar att det systemet inte har dessa nackdelar som räknades upp innan.
I artikeln presenteras detta Ambient lifestyle feednack system-koncept, och diskuterar teori bakom effektiv feedback-design utifrån beteende-psykologi och små användarstudier.
Hur är detta relevant för vårt arbete?
I artikeln diskuteras olika feedback-system vilket jag tror att vi eventuellt kan ha som inspiration och bakgrund till när vi ska lägga upp vår feedback till undersökningen. Men artikeln är överlag mer teknisk än vad som är intressant för oss, det är inte så mycket beteendevetenskap utan mer de tekniska lösningarna för hur feedbacken ska göras så effektiv som möjligt.
Motivational complexity of green consumerism - J. Moisander
Vad är huvudmeningen/vad handlar texten om?
Vill ge insikt om utmaningarna som miljömedvetna konsumenter möter på marknaden idag, samt illustrera de begränsade möjligheterna att utforma/rama in miljöpolitiska åtgärder i form av individuell motivation och moraliskt ansvarsfulla beslut...
Argumenterar för att "green consumerism" som livsstil/livsprojekt är ett för stort ansvar för den enskilda konsumenten att bära. Inom miljöpolitiken är det ett begränsat fokus på enskilda konsumenter och det måste därför problematiseras. Författaren vill skapa en diskussion om den enskilda konsumentens roll och ansvar som individuell beslutstagare i samhällets strävan efter hållbar utveckling, hon menar att fokus bör skifta från den enskilda konsumentens insats till mer kollektiva former av sociala insatser.
Alltså, "de svenska hushållen står för en fjärdedel av alla utsläpp, eftersom de äter kött, duschar för länge osv" därför måste den enskilda konsumenten skärpa sig och äta mindre kött, och dra ner på värmen hemma och fylla diskmaskinen osv.. Moiander menar att fokus borde skiftas till: "men vilka står för de tre fjärdedelarna då? Och tar de sitt ansvar?"
Använder modell för att illustrera motivation. Diskuterar handlingar/handlande ur samma perspektiv som Foggs modell. Pratar mycket om olika beteenden hos gröna konsumenter, att miljömedvetenhet uttrycks olika hos olika individer.
Slutsats: Att som enskild konsument behöva bära hela ansvaret för miljön är alldeles för tungt.
Hur är detta relevant för vårt arbete?
Känns inte så relevant för vårt arbete...
Största delen av analysen handlar om hur man beter sig som grön konsument, vilka val man tar och varför, vad man bör tänka på, ansvar... Vilket leder till slutsatsen: "Oj, det är så sjukt mycket man ska tänka på för att vara en grön konsument att det är omöjligt att jag kommer palla det..."
Vill ge insikt om utmaningarna som miljömedvetna konsumenter möter på marknaden idag, samt illustrera de begränsade möjligheterna att utforma/rama in miljöpolitiska åtgärder i form av individuell motivation och moraliskt ansvarsfulla beslut...
Argumenterar för att "green consumerism" som livsstil/livsprojekt är ett för stort ansvar för den enskilda konsumenten att bära. Inom miljöpolitiken är det ett begränsat fokus på enskilda konsumenter och det måste därför problematiseras. Författaren vill skapa en diskussion om den enskilda konsumentens roll och ansvar som individuell beslutstagare i samhällets strävan efter hållbar utveckling, hon menar att fokus bör skifta från den enskilda konsumentens insats till mer kollektiva former av sociala insatser.
Alltså, "de svenska hushållen står för en fjärdedel av alla utsläpp, eftersom de äter kött, duschar för länge osv" därför måste den enskilda konsumenten skärpa sig och äta mindre kött, och dra ner på värmen hemma och fylla diskmaskinen osv.. Moiander menar att fokus borde skiftas till: "men vilka står för de tre fjärdedelarna då? Och tar de sitt ansvar?"
Använder modell för att illustrera motivation. Diskuterar handlingar/handlande ur samma perspektiv som Foggs modell. Pratar mycket om olika beteenden hos gröna konsumenter, att miljömedvetenhet uttrycks olika hos olika individer.
Slutsats: Att som enskild konsument behöva bära hela ansvaret för miljön är alldeles för tungt.
Hur är detta relevant för vårt arbete?
Känns inte så relevant för vårt arbete...
Största delen av analysen handlar om hur man beter sig som grön konsument, vilka val man tar och varför, vad man bör tänka på, ansvar... Vilket leder till slutsatsen: "Oj, det är så sjukt mycket man ska tänka på för att vara en grön konsument att det är omöjligt att jag kommer palla det..."
tisdag 11 februari 2014
The design of eco-feedback technology - Froehlich, Jon Findlater, Leah Landay, James Landay
Vad är huvudmeningen/vad handlar texten om?
Eco-feedback teknologi - teknologi som ger feedback gällande individuella- eller gruppbeteenden (handlingar) med målet att minska miljöpåverkan.
I artikeln ställs två övergripande frågor:
1. Vad kan HCI (human computer interaction) lära av miljöpsykologi och
2. Vilken roll bör HCI ha inom design, utformning, utvärdering av miljöfeedback-teknik?
Det finns inte så mycket tidigare forskning där fokus legat på "mätning" av beteendeförändring (eller som ens försökt).
Vilka är de främsta argumenten? / Sammanfattning
- Ett gap mellan kunskap om miljö-psykologi och HCI kan leda till oeffektiva tekniklösningar, detta gap vill artikeln motverka.
- Börjar med att ta upp miljö-psykologi, varför uppvisar människor ett miljövänligt beteende och vad motiverar dem till att göra det? Stor relevans är hur feedback spelar roll för handlingarna.
- Fortsätter med att reflektera kring dagens eco-feedback teknologi inom HCI, genom bl.a en undersökning. Av de resultat som framkom i undersökningen vill de kontrastera design-och utvärderings synsätt samt försöka identifiera de områden där HCI kan göra den starkaste bidraget (inom eco-feedback).
Hur är detta relevant för vårt arbete?
Svårt att säga efter att bara ha läst abstract och conclusion, jag tror att de kan inrikta sig lite för mkt på just HCI och hur man bör tänka runt tekniken, i alla fall mer än vad som är intressant för oss.
Dock tror jag att det kan vara värt att läsa igenom deras teoridel och se om vi kan finna något där som vi kan använda, samt även kanske reflektera över vårt resultat med tanke på hur Lift fungerat som HCI-teknik osv med avseende på vad de kom fram till...
Environmental concern: Conceptual definitions, measurement methods, and research findings - Niklas Fransson och Tommy Gärling
Vad är huvudmeningen/vad handlar texten om?
Artikeln analyserar tidigare undersökningar för att avgöra om hänsyn (concern) spelar roll för beteende förändring.
Först försöker de definiera och möta miljömedvetenhet. Sedan se korrelationer mellan miljömedvetenhet och socio-demokratiska och psykologiska faktorer.
Hur är detta relevant för vårt arbete?
De tar upp att yngre personer är mer medvetna om miljöbekymmer än äldre. Kanske kan vara bra att ha med i urval? Kallas The age hypothesis.
De tar även upp att miljömedvetenhet är korrelerat till utbildning och inkomst, the social-class hyptothesis. Kanske kan vara bra för diskussionen för att se skillnader mellan utbildade/ej utbildade. Eller vill vi verkligen undersöka de?
En annan teori är the residence hypothesis: Att stadsmänniskor är mer medvetna är landsbyggdsmänniskor.
Egna tankar/idéer/inspiration
Finns en del bra fakta som vi kan ha till stöd i vårt val av urvalsgrupp och även som stöd i diskussion när vi ska dra slutsatser om gruppen.
Känns som artikeln är värd att ha kvar!
Artikeln analyserar tidigare undersökningar för att avgöra om hänsyn (concern) spelar roll för beteende förändring.
Först försöker de definiera och möta miljömedvetenhet. Sedan se korrelationer mellan miljömedvetenhet och socio-demokratiska och psykologiska faktorer.
Hur är detta relevant för vårt arbete?
De tar upp att yngre personer är mer medvetna om miljöbekymmer än äldre. Kanske kan vara bra att ha med i urval? Kallas The age hypothesis.
De tar även upp att miljömedvetenhet är korrelerat till utbildning och inkomst, the social-class hyptothesis. Kanske kan vara bra för diskussionen för att se skillnader mellan utbildade/ej utbildade. Eller vill vi verkligen undersöka de?
En annan teori är the residence hypothesis: Att stadsmänniskor är mer medvetna är landsbyggdsmänniskor.
Egna tankar/idéer/inspiration
Finns en del bra fakta som vi kan ha till stöd i vårt val av urvalsgrupp och även som stöd i diskussion när vi ska dra slutsatser om gruppen.
Känns som artikeln är värd att ha kvar!
A behavior model for persuasive design - B J Fogg
Vad är huvudmeningen/vad handlar texten om?
Artikeln presenterar en ny modell för att förstå mänskligt beteende. Modellen säger att ett beteende/handling är produkten av tre faktorer; motivation, förmåga (ability) samt triggers.
Modellen hävdar att för att en person ska utföra en handling målmedvetet, så krävs tre saker:
1: hen måste vara tillräckligt motiverad,
2: hen måste ha förmågan att utföra handlingen samt
3: hen måste bli triggered att utföra handlingen. En trigger är någonting som säger åt en människa att utföra en handling nu.
Dessa tre faktorer måste ske samtidigt, annars kommer handlingen inte utföras.
( I denna artikel menas med persuasion (övertalning) försök till att påverka folks handlingar, inte attityder. )
Vilka är de främsta argumenten? / sammanfattning
- Fogg argumenterar för att dessa tre faktorer måste ske samtidigt för att en handling ska utföras och motiverar med olika exempel. Man bör sträva efter att de tre faktorerna är så höga som möjligt.
- Man kan undvika att en handling sker genom att ta bort en av dessa tre faktorer.
-Modellen kan hjälpa oss att se under ytan, underliggande psykologi
- Man kan använda denna modell som en referens inom t.ex. en arbetsgrupp, det förbättrar möjligheter om alla tänker på beteende/handlingsförändringar på ett liknande sätt
Vad stödjer sig dessa på?
Fogg tar upp exempel från "verkliga livet" för att bevisa.
Hur är detta relevant för vårt arbete?
Vi kan använda dessa tre faktorer när vi analyserar resultatet, blev det en förändring osv, kan det bero på att alla faktorer fanns eller att någon saknades osv. Hade det kunnat bli ett annat resultat?
Kan något användas till vår frågeställning?
Egna tankar/idéer/inspiration
Artikeln presenterar en ny modell för att förstå mänskligt beteende. Modellen säger att ett beteende/handling är produkten av tre faktorer; motivation, förmåga (ability) samt triggers.
Modellen hävdar att för att en person ska utföra en handling målmedvetet, så krävs tre saker:
1: hen måste vara tillräckligt motiverad,
2: hen måste ha förmågan att utföra handlingen samt
3: hen måste bli triggered att utföra handlingen. En trigger är någonting som säger åt en människa att utföra en handling nu.
Dessa tre faktorer måste ske samtidigt, annars kommer handlingen inte utföras.
( I denna artikel menas med persuasion (övertalning) försök till att påverka folks handlingar, inte attityder. )
Vilka är de främsta argumenten? / sammanfattning
- Fogg argumenterar för att dessa tre faktorer måste ske samtidigt för att en handling ska utföras och motiverar med olika exempel. Man bör sträva efter att de tre faktorerna är så höga som möjligt.
- Man kan undvika att en handling sker genom att ta bort en av dessa tre faktorer.
-Modellen kan hjälpa oss att se under ytan, underliggande psykologi
- Man kan använda denna modell som en referens inom t.ex. en arbetsgrupp, det förbättrar möjligheter om alla tänker på beteende/handlingsförändringar på ett liknande sätt
Vad stödjer sig dessa på?
Fogg tar upp exempel från "verkliga livet" för att bevisa.
Hur är detta relevant för vårt arbete?
Vi kan använda dessa tre faktorer när vi analyserar resultatet, blev det en förändring osv, kan det bero på att alla faktorer fanns eller att någon saknades osv. Hade det kunnat bli ett annat resultat?
Kan något användas till vår frågeställning?
Egna tankar/idéer/inspiration
Persuasive Technology: Using Computers to Change What We Think and Do - B.J. Fogg
Vad är huvudmeningen/vad handlar texten om?
Datorer var ursprungligen inte byggda för att övertala utan snarare för att hantera data, räkna och lagra data. Idag är datorer interaktiva, designade för att ändra människors attityder och handlingar.
Boken behandlar olika typer av övertalningsstrategier inom teknik:
- Igenkännande av teknik/hemsidor när de är designat att influera människor
- Identifiera övertalningsstrategier av interaktiva system
- Skapa interaktiva upplevelser som motiverar och övertalar människor
- Förutspå vad framtiden har av övertalande mha datorer.
Boken tar upp begrepp som jag tror kan vara intressanta för vår studie. T.ex. captology och Kairos factor (kap 3, hela kapitel 3 verkar innehåll olika begrepp/teorier som känns relevanta)
Kapitel 8 handlar om mobiltelefoner och övertalning (e.g. persuasion)
Hur är detta relevant för vårt arbete?
Jag tror det finns bra teorier som vi kan använda oss utav i boken.
Egna tankar/idéer/inspiration
Bra tror jag. Speciellt kap 3 och 8! Boken handlar mer om teorier kring teknik och övertalning och har ej någon undersökning.
Datorer var ursprungligen inte byggda för att övertala utan snarare för att hantera data, räkna och lagra data. Idag är datorer interaktiva, designade för att ändra människors attityder och handlingar.
Boken behandlar olika typer av övertalningsstrategier inom teknik:
- Igenkännande av teknik/hemsidor när de är designat att influera människor
- Identifiera övertalningsstrategier av interaktiva system
- Skapa interaktiva upplevelser som motiverar och övertalar människor
- Förutspå vad framtiden har av övertalande mha datorer.
Boken tar upp begrepp som jag tror kan vara intressanta för vår studie. T.ex. captology och Kairos factor (kap 3, hela kapitel 3 verkar innehåll olika begrepp/teorier som känns relevanta)
Kapitel 8 handlar om mobiltelefoner och övertalning (e.g. persuasion)
Hur är detta relevant för vårt arbete?
Jag tror det finns bra teorier som vi kan använda oss utav i boken.
Egna tankar/idéer/inspiration
Bra tror jag. Speciellt kap 3 och 8! Boken handlar mer om teorier kring teknik och övertalning och har ej någon undersökning.
A review of intervention studies aimed at household energy conservation - Wokje Abrahamse, Linda Steg, Charles Vlek, Talib Rothengatter
Vad är huvudmeningen/vad handlar texten om?
Artikeln behandlar effektiviteten av intervention (information) manade att få hushåll att reducera dess energi-konsumtion. Artikeln undersöker vilka faktorer som gör information till en framgång eller misslyckande.
Artikeln behandlar:
1) I vilken utsträckning resulterade interventionen i beteendeförändring och/eller reduktion i energi-konsumtion
2) Var underliggande orsaker undersökta (så som kunskap och attityd)?
3) I vilken utsträckning kan effekterna tillskrivas interventionen?
4) Behölls effekterna under en längre tidsperiod?
Vilka är de främsta argumenten?
Enligt artikeln så fokuserar de flesta studier på volontär beteendeförändring genom att fokusera på individens kunskap och/eller uppfattningar istället för att ändra kontextuella faktorer som ligger till grund för hushållens beteende-beslut.
Information leder till högre kunskap men inte nödvändigtvis till beteendeförändring eller energisparande. Belöningar är ett effektivt sätt att uppmuntra till energi-sparande men med kortlivad effekt. Feedback har även visat sig effektivt, speciellt när det ges kontinuerligt och ofta.
Hur är detta relevant för vårt arbete?
Tror artikeln kan vara bra att ha till grund för den behandlar i vilken utsträckning information är bra/påverkar vårt beteende. Den delar in strategier i två grupper och de kan vi använda tror jag.
Det kan vara bra att ha som grund till att motivera feedback/belöningar som vi ska ge i vår studie.
Kan något användas till vår frågeställning?
I och med att vi vill maximera QS-lösningar så kan det vara bra att titta på hur information ges på bäst sätt för att uppnå ett bestående resultat
Egna tankar/idéer/inspiration
Är värd att behålla för vidare läsning och även att fördjupa sig i!
Artikeln behandlar effektiviteten av intervention (information) manade att få hushåll att reducera dess energi-konsumtion. Artikeln undersöker vilka faktorer som gör information till en framgång eller misslyckande.
Artikeln behandlar:
1) I vilken utsträckning resulterade interventionen i beteendeförändring och/eller reduktion i energi-konsumtion
2) Var underliggande orsaker undersökta (så som kunskap och attityd)?
3) I vilken utsträckning kan effekterna tillskrivas interventionen?
4) Behölls effekterna under en längre tidsperiod?
Vilka är de främsta argumenten?
Enligt artikeln så fokuserar de flesta studier på volontär beteendeförändring genom att fokusera på individens kunskap och/eller uppfattningar istället för att ändra kontextuella faktorer som ligger till grund för hushållens beteende-beslut.
Information leder till högre kunskap men inte nödvändigtvis till beteendeförändring eller energisparande. Belöningar är ett effektivt sätt att uppmuntra till energi-sparande men med kortlivad effekt. Feedback har även visat sig effektivt, speciellt när det ges kontinuerligt och ofta.
Hur är detta relevant för vårt arbete?
Tror artikeln kan vara bra att ha till grund för den behandlar i vilken utsträckning information är bra/påverkar vårt beteende. Den delar in strategier i två grupper och de kan vi använda tror jag.
Det kan vara bra att ha som grund till att motivera feedback/belöningar som vi ska ge i vår studie.
Kan något användas till vår frågeställning?
I och med att vi vill maximera QS-lösningar så kan det vara bra att titta på hur information ges på bäst sätt för att uppnå ett bestående resultat
Egna tankar/idéer/inspiration
Är värd att behålla för vidare läsning och även att fördjupa sig i!
The relationship between environmental activism, pro-environmental behaviorand social identity - Joanne Dono, Janine Webb, Ben Richardson
Abstract:
Precis som rubriken säger undersöker denna artikel relationen mellan miljöaktivism, miljövänligt beteende samt social identitet genom en undersökning bland 131 studenter i ett universitet i Australien.
Vad är huvudmeningen/vad handlar texten om?
Studiens syfte är att undersöka i vilken utsträckning som miljöaktivism och miljövänligt beteende är relaterat samt i vilken utsträckning som miljöaktivism och miljövänligt beteende är förknippade med social identitet.
Denna artikel är enligt Julia INTE alls relevant för vår uppsats.
Precis som rubriken säger undersöker denna artikel relationen mellan miljöaktivism, miljövänligt beteende samt social identitet genom en undersökning bland 131 studenter i ett universitet i Australien.
Vad är huvudmeningen/vad handlar texten om?
Studiens syfte är att undersöka i vilken utsträckning som miljöaktivism och miljövänligt beteende är relaterat samt i vilken utsträckning som miljöaktivism och miljövänligt beteende är förknippade med social identitet.
Denna artikel är enligt Julia INTE alls relevant för vår uppsats.
torsdag 30 januari 2014
Litteratursökning (gamla KEX-jobb)
Begrepp med ev. litteratur som bör kollas upp:
- Affordance
Donald Norman, The Design Of Everyday Things, 1988 - Self-Determination Theory (självständighet, kompetens och samhörighet)
Vallerand & Loiser 2008 - Motivationstyper (inre och yttre)
- Pelletier, L. G., Fortier, M. S., Vallerand, R. J., Tuson, K. M., Briere, N. M., & Blais, M. R. (1995). Toward a new measure of intrinsic motivation, extrinsic motivation, and amotivation in sports: The Sport Motivation Scale (SMS). Journal of Sport and Exercise Psychology, 17, 35.
- Pelletier, L. G., Rocchi, M. A., Vallerand, R. J., Deci, E. L. & Ryan, R. M., 2013. Validation of the revised sport motivation scale (SMS-II). Psychology of Sport and Exercise, 14(3), pp.329-341. Available at: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1469029212001410 - Hållbara hushåll, lever vi som vi lär?Söderholm, Patrik. 2008. Hållbara hushåll: Miljöpolitik och ekologisk hållbarhet i vardagen, Rapport 5899. u.o. : Naturvårdsverket, 2008.
- Att ändra ett etablerat beteendeBiel, Anders. Göteborgs universitet Psykologiska institutionen. [Online] [Citat: den 13 07 2010.]
http://cf.vgregion.se/miljo/Samlade_dokument/Arkiv/Beteendeseminarium/Anders_Biel_Bor
%E5sSem.pdf.
- Mat, en tredjedel av en persons totala utsläppBjörklund, J, Holmgren, P and Johansson, S. 2008. Mat och klimat. Värnamo: Medströms Bokförlag. ISBN: 978-91-7329-018-0
- Att göra miljövalDahlin, I and Källebring, N. 2009. Vardag och miljö (Everyday life and the environment). Swedish Consumer Agency and Synovate. Retrieved May 15, 2010 from http://www.konsumentverket.se/Global/Konsumentverket.se/Pressmeddelanden/2009/Do kument/vardagen_och_miljon.pdf
- ICT (Göra människorslive bättre, förenkla vardag)
Salanova, M., Llorens, S. och Cifre, E., 2012. The dark side of technologies: Technostress among users of information and communication technologies. International journal of psychology. Vol. 48, nr. 2, s. 1-‐15.
- Hawthorne effectLeonard, K. & Masatu, M.C., 2006. Outpatient process quality evaluation and the Hawthorne Effect. Social Science & Medicine, 63(9), pp.2330-2340. Available at: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0277953606003066
- Klimat, Livsstil och IdentitetNaturvårdsverket. 2009. Allmänhetens attityder och konsumtionsbeteenden kopplat till klimatförändringen, Rapport 3. u.o. : Naturvårdsverket, 2009
- Novelty EffectLodico, M.G., Spaulding, D.T. & Voegtle, K.H., 2010. Methods in educational research:
From theory to practice, Jossey-Bass.
- LifetrackingWolf, G. (2010). The quantified self. Hämtad från: http://www.ted.com/talks/gary_wolf_the_quantified_self.html (2013-03-04)
Bra kex:
http://www.csc.kth.se/utbildning/kandidatexjobb/medieteknik/2010/rapport/hojer_olof_K10086.pdf
tisdag 28 januari 2014
Mall
Rubrik - Titel på litteratur
Författare
Vad är huvudmeningen/vad handlar texten om?
Vilka är de främsta argumenten?
Vad stödjer sig dessa på?
Hur är detta relevant för vårt arbete?
Kan något användas till vår frågeställning?
Egna tankar/idéer/inspiration
Författare
Vad är huvudmeningen/vad handlar texten om?
Vilka är de främsta argumenten?
Vad stödjer sig dessa på?
Hur är detta relevant för vårt arbete?
Kan något användas till vår frågeställning?
Egna tankar/idéer/inspiration
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)