Utkast kexjobbsspecifikation

Specifikation för examensarbete inom medieteknik

1.   Inledning

1.1 Bakgrund

Miljöfrågor tar en allt större del i dagens samhällsdebatt. En av samhällets största utmaningar idag är klimatförändringarna. För att klara klimatutmaningarna så krävs en förbättrad miljöpolitik i Sverige och i hela världen. Det kräver även att den enskilda individen tar ansvar för sin klimatpåverkan. En fjärdedel av svenska hushålls klimatpåverkan kommer från maten vi äter (Livsmedelsverket, 2013). Du som individ kan påverka klimat och miljö genom att göra vissa förändringar i din livsmedelskonsumtion. Dock så krävs en långsiktig och bestående förändring kring matvanor i svenska hushåll för att uppnå ett hållbart resultat för framtiden.

Att uppnå bestående beteendeförändring är svårt att åstadkomma, de flesta faller ofta tillbaka till gamla vanor och mönster efter en kort tid. Forskning har visat att speciellt loggning utav sina vanor med hjälp utav IT-baserade lösningar, så kallad Quantified Self, ofta resulterar i mer bestående förändringar (Fogg, 2009). Idag fungerar applikationer till mobiler som ett effektivt hjälpmedel att samla data kring ens individ beteenden.

Vår uppsats ämnar undersöka hur man som enskild individ på bästa sätt kan uppnå varaktig beteendeförändring kring mat och miljövanor, med hjälp av Quantified Self. Hur stor roll spelar tidigare intresse för miljön? Hur påverkar yttre faktorer individen? Kan man med hjälp utav ett yttre påverkan, i form utav coachning, uppnå ett bättre resultat?

1.2 Syfte

Vi vill titta på hur man på bästa sätt kan använda en applikation för att uppnå varaktig beteendeförändring kring miljövanor och beteenden, med fokus på livsmedelskonsumtion.

Vi tror att miljö och klimatfrågor kommer bli allt viktigare framöver och det kommer därför krävas personliga och samhälleliga förändringar inom dessa områden. Vi ämnar därför undersöka hur man kan maximera funktioner i en mobilapplikation för att uppnå ett mer bestående resultat hos individen.

I vår studie ämnar vi att undersöka vilka inre drivkrafter som finns, så som tidigare intresse och motivation, samt se om en yttre drivkraft, i form av coachning, kan fungera som ett drivande komplement till tekniken.

1.3 Frågeställning

Hur kan man maximera Quantified Self-lösningar så att det leder till ökat engagemang och varaktiga beteendeförändringar för den enskilda individen kring klimatfrågor?

1.3.1 Arbetsfrågor

• På vilket sätt fungerar applikationen som motivation för varaktig beteendeförändring inom miljö- och livsmedelsval?
• På vilket sätt kan coachning utifrån påverka individens motivation?
• Bidrar användning av applikationen till ökat intresse för miljö- och klimatfrågor?
• Skiljer sig resultatet åt mellan individer med tidigare skilda miljö- och klimatintressen?
• Vad är den huvudsakliga drivkraften bakom individens användning utav applikationen?

1.4 Avgränsning

Vi har valt att i vår undersökningsgrupp fokusera på unga vuxna 20-30 år, studenter och arbetande, boende själva/med sambo i Stockholm. Vi har valt Stockholmsområdet för att underlätta genomförandet av studien och även då vi är intresserade utav resultatet för Stockholm då vi personligen upplever att intresset för miljö och klimat har ökat där den senaste tiden.

Vid val av undersökningsgrupp strävar vi efter att ha en så bred grupp som möjligt gällande tidigare miljö- och klimatintresse hos individerna, då vi ämnar undersöka skillnader dem emellan i resultatet.

Vi har valt att fokusera på beteendeförändring kring individernas livsmedelskonsumtion och val. Dels eftersom livsmedel står för en stor del utav svenska hushålls klimatpåverkan, samt för att livsmedel är en vardaglig konsumtionsvara som gör möjliggör loggning av individers dagliga val.

2 Metod

Vi ponerar att vi kommer ha en begränsad mängd av deltagare i vår studie, därför har vi valt att använda oss av kvalitativ empiri. På grund av detta kommer inga generella slutsatser kunna dras och vi kommer att fokusera på data från gruppdeltagarna.

2.1 Fas 1: Personprofil och gruppering

Med hjälp utav en inledande enkät om nuvarande miljövanor och klimatintresse vill vi kartlägga individerna i vår undersökningsgrupp. Detta för att ge oss en uppfattning om individerna och för att möjliggöra en gruppindelning baserad på tidigare intresse enligt enkäten.
Här är ett utkast: Inledande enkät

 

2.2 Fas 2: Studie

Deltagarna i vår studie kommer under tre veckors tid använda sig utav applikationen Lift, som finns till Android samt iPhone. Vi har där vi valt ut tre stycken miljö- och livsmedelsuppmaningar som deltagarna ska ta del av under studiens tid. Dessa är:

·       Välj ekologiskt i matbutiken:
När du handlar mat, byt ut minst en utav dina varor mot ett ekologiskt alternativ! Har du svårt att välja kan du prioritera följande: Kaffe, bananer, vindruvor, mejeriprodukter, kött, potatis eller ägg.

·      Ät mindre kött:
Att välja grönt är det viktigaste du kan göra när det gäller maten. Låt en av dina måltider idag vara vegetarisk. Det behöver inte vara så svårt, om du inte vill byta ut din lunch eller middag så kan du skippa skinksmörgåsen till frukost och välja t.ex. gröt.

·      Undvik palmoljan:
Världens viktigaste vegetabiliska olja, palmolja, finns i mat och produkter som vi använder varje dag. Många gånger finns det inte specificerat på produkten att den innehåller palmolja, utan den klassas som vegetabilisk olja. I innehållsförteckningen så står det därför vegetabilisk fett istället. I dessa fall är det svårt att undvika ocertifierad palmolja. Många svenska livsmedelsbutiker strävar efter att endast ha certifierad palmolja i deras produkter. Men det är en lång väg kvar. Vi vill att du som konsument ska ställa krav på att palmoljan som finns i de produkter du använder ska vara certifierad enligt RSPO. Är produkten ej certifierad vill vi att du väljer bort denna!

Inledningsvis kommer deltagarna delas upp i två grupper, en där deltagarna har ett tidigare miljöintresse och en grupp där tidigare miljöintresse saknas. Respektive grupp kommer sedan att delas upp i ytterligare två grupper. Den ena gruppen kommer ha coachning vilket den andra gruppen inte kommer få. Coachningen kommer i vår studie bestå utav dagliga uppmuntrande sms och påminnelser från oss. Om behov finns så kommer vi även kunna svara på deltagares frågor och funderingar.

	Coachning	Ej coachning
Miljömedvetna	Grupp 1.1	Grupp 1.2
Icke miljömedvetna	Grupp 2.1	Grupp 2.2

 
Applikationen bör användas varje dag i 3 veckor av deltagarna. Dock ser vi inte detta som ett krav utan endast att man påbörjar studien samt deltar i den avslutande enkäten i fas 3. Möjlighet till diskussion ges även för båda grupper, denna funktion finns inbakad i Lift.

2.3 Fas 3: Avslutande enkät

Genom en avslutande enkät efter studiens tre veckor, vill vi skapa oss en uppfattning om studiegruppens upplevelse. Med hjälp utav frågor kring upplevelsen under studiens gång vill vi få svar på frågor som:

·       Har individens miljöintresse förändrats?

·       Hur upplevdes coachningen?

·       Hur har applikationen används under studietiden?

·       Har användarens intresse för miljö och klimatfrågor ökat eller minskat?

·       Upplever användaren att nya vanor har skapats?

3. Referenslista

Fogg, B. J. (2002). Persuasive Technology: Using Computers to Change What We Think and Do. Ubiquity, 2002(December). doi:10.1145/764008.763957

Fogg, B. J. (2009). A behavior model for persuasive design. In Proceedings of the 4th International Conference on Persuasive Technology (pp. 40:1–40:7). New York, NY, USA: ACM. doi:10.1145/1541948.1541999

Froehlich, J., Findlater, L., Landay, J., & Science, C. (2010). The Design of Eco-Feedback Technology. In Proceedings of the SIGCHI Conference on Human Factors in Computing Systems (pp. 1999–2008). New York, NY, USA: ACM. doi:10.1145/1753326.1753629

Gadenne, D., Sharma, B., Kerr, D., & Smith, T. (2011). The influence of consumers’ environmental beliefs and attitudes on energy saving behaviours. Energy Policy, 39(12), 7684–7694. doi:10.1016/j.enpol.2011.09.002

Hirsh, J. B. (2010). Personality and environmental concern. Journal of Environmental Psychology, 30(2), 245–248.

Kollmuss, A., & Agyeman, J. (2010). Mind the Gap: Why do people act environmentally and what are the barriers to pro-environmental behavior? Environmental Education Research, 8(3), 239–260. doi:10.1080/13504620220145401

Livsmedelsverket: Miljösmarta matval. (2013). Retrieved February 09, 2014, from http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-miljo/Miljosmarta-matval/

McCalley, L. T. (2006). From motivation and cognition theories to everyday applications and back again: the case of product-integrated information and feedback. Energy Policy, 34(2), 129–137. doi:10.1016/j.enpol.2004.08.024

McCalley, L. T., & Midden, G. J. H. (1998). Computer based systems in household appliances: the study of eco-feedback as a tool for increasing conservation behavior. In Computer Human Interaction, 1998. Proceedings. 3rd Asia Pacific (pp. 344–349). doi:10.1109/APCHI.1998.704455

Mollenbach, E., Hoff, J., & Hornbæk, K. (2012). HCI and Sustainability : The Role of Macrostructures. In CHI’12 Extended Abstracts on Human Factors in Computing Systems (pp. 2159–2164). New York, NY, USA: ACM. doi:10.1145/2212776.2223769

Nakajima, T., Lehdonvirta, V., Tokunaga, E., & Kimura, H. (2008). Reflecting human behavior to motivate desirable lifestyle. In Proceedings of the 7th ACM conference on Designing interactive systems (pp. 405–414). New York, NY, USA: ACM. doi:10.1145/1394445.1394489

Ross, J. (2011). Pervasive Negabehavior Games for Environmental Sustainability. In CHI ’11 Extended Abstracts on Human Factors in Computing Systems (pp. 1085–1088). New York, NY, USA: ACM. doi:10.1145/1979742.1979694

Spagnolli, a, Corradi, N., Gamberini, L., Hoggan, E., Jacucci, G., Katzeff, C., … Jonsson, L. (2011). Eco-Feedback on the Go: Motivating Energy Awareness. Computer, 44(5), 38–45. doi:10.1109/MC.2011.125

Wendel, S. (2013). Designing for Behavior Change: Applying Psychology and Behavioural Economics (p. 355). O’Reilly Media, Inc.

Zapico, J. L., Turpeinen, M., & Brandt, N. (2009). Climate persuasive services : changing behavior towards low- carbon lifestyles. In Proceedings of the 4th International Conference on Persuasive Technology (pp. 14:1–14:8). New York, NY, USA: ACM. doi:10.1145/1541948.1541968

Tidsplan

Vecka	Deadline	Planering
7	10/2: Utkast exjobbsspecifikation	Litteraturstudie, skapa enkät
8	17/2: Slutgiltig exjobbsspecifikation	Litteraturstudie, utdelning av enkät
9		Litteraturstudie samt personprofil och gruppindelning. Inleder undersökning
10		Fortsatt undersökning, litteraturstudie
11		Fortsatt undersökning, påbörja metoddel
12		Avslutande enkät, påbörja teoridel
13		Skriva om undersökning samt resultat
14		Skriva om undersökning samt resultat
15		Reservvecka om studie drar på tid etc.
16	14/4: Teori, metod, studie ska vara klar	Skriva diskussion och analys
17		Skriva inledning, avslutning, abstract samt sammanfattning,
18	2/5: Inlämning av rapport	Korrekturläsning
19		Revidering utav rapport
20	16/5: Inlämning slutversion	Revidering utav rapport
21		Förberedelse utav presentation
22	Muntlig presentation	Förberedelse utav presentation
23	5/6: Slutgiltig inlämning	Revidering utav rapport
24	Sommarlov